Festivalernas betydelse ökar i Netflix-eran

Filmbranschen förändras i allt snabbare takt. Strömning, biografmonopol och ett polariserat debattklimat ställer också nya krav på filmfestivalerna. Men behovet att mötas i biosalongen har aldrig varit större, menar tre festivalchefer.

ANNONS
|

När Anna Odells film ”X&Y” börjar rulla på biografen Skandia på onsdag kväll ljuder startskottet för den 29:e upplagan av Stockholms internationella filmfestival. 150 filmer från 60 länder står på programmet, och festivalchefen Git Scheynius har stora förväntningar på årets festival.

- Det blir som att räcka över en julklapp efter ett helt års arbete. Publiken får chansen att upptäcka filmer från länder som aldrig finns på biorepertoaren. Det blir som en resa jorden runt, säger hon och tillägger att den genomsnittlige festivalbesökaren löser sju biljetter.

ANNONS

"Skapa ett utropstecken"

Fenomenet filmfestivaler har funnits sedan 1930-talet, först som ett sätt för europeiska semesterorter att förlänga turistsäsongen, sedan som en möjlighet för oberoende filmare och mindre filmländer att nå en publik i ett allt mer kommersiellt bioklimat.

Samtidigt har filmbranschen genomgått stora förändringar, från biografdöd till strömningsboom. Att teknikutvecklingen har accelererat de senaste åren har inneburit nya utmaningar för filmfestivalerna, berättar Jonas Holmberg, konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival.

- Digitaliseringen för med sig nya industriella strukturer, nya publikbeteenden och nya ekonomiska flöden, som gör det svårare för kvalitetsfilm att spridas. Där blir filmfestivalernas uppdrag bara viktigare.

Men det räcker inte längre att bara sätta ihop ett program och öppna biodörrarna. Filmfestivalerna måste erbjuda något mer än tv-soffan och multiplexbiografen. Man måste ”skapa ett utropstecken”, som Jonas Holmberg uttrycker det. I Stockholm lägger man mycket krut på att locka regissörer till festivalen – 80 stycken filmskapare kommer att finnas på plats för att svara på publikens frågor.

Det udda och unika

På den mer småskaliga Norrköpings filmfestival, som äger rum precis efter Stockholm, jobbar man mycket med att lyfta fram det lokala filmlivet i Östergötland. Samtidigt deltar festivalen i ett integrationsprojekt där nyanlända som vill in i filmbranschen får tillgång till arrangörernas nätverk, och får vara med och påverka festivalprogrammet,

ANNONS

- En av deltagarna är från Västsahara och i år har vi en film därifrån. På så vis kan vi hitta det lite udda och unika, som inte finns på Netflix eller Viaplay, berättar festivalchefen Richard Follstedt.

På senare år har politiken fått en mer framskjuten plats på filmfestivalerna. I Göteborg satsar man på en sektion med apokalyptiska filmer för att belysa klimatfrågan, och i Stockholm är årets tema ”Democracy in danger”, med filmer om Trump, Putin och Ukrainas sammanbrott.

- Kvalitetsfilmen speglar vår samtid, och vår samtid har blivit mer politisk, säger Git Scheynius, och Richard Follstedt instämmer:

- Det har blivit ännu viktigare – om man ser till den politiska debatten som vi har nu – att man kan samlas kring någonting, en upplevelse, oavsett vem man är och var man kommer ifrån.

ANNONS
TT

Fakta: Filmfestivaler på gång

Stockholms filmfestival (7–18 november)

Festivalen arrangerades för första gången 1990, då med David Lynchs ”Wild at heart” som invigningsfilm, och är en av norra Europas största filmfestivaler. Sedan 2015 delar man ut "Impact award", ett pris på en miljon kronor, för att uppmärksamma "visionär internationell kvalitetsfilm".

I år visas bland annat Yorgos Lanthimos ”The favourite”, Michael Moores ”Fahrenheit 11/9 och Nadine Labakis ”Capernaum”. I huvudtävlan får bara regissörer som gjort max två filmer delta. Festivalen lyfter också fram kvinnliga regissörer, något stora filmfestivaler som Cannes och Venedig fortfarande lyckas dålig med.

"I år presenterar vi vårt hittills mest jämställda program, 39 procent kvinnor jämför med biografernas 10 procent. Det betyder också att fler kvinnor kommer att hamna på prispallen, vilket i sin tur innebär att de kan få mer pengar till nästa projekt. Så festivaler kan ha en viktig påverkan", säger festivalchefen Git Scheynius.

Norrköpings filmfestival (22–25 november)

Filmföreningen Flimmer grundades redan 1954 och arrangerar i år filmfestival för 20:e gången. Under fyra dagar visas 25 filmer för en publik på 3000 personer. I år har festivalen tagit hjälp av bland andra Tempo dokumentärfestival, Franska institutet och asiatiska Short Shorts Film Festival i urvalet till programmet. Bland årets filmer finns Anna Odells ”X&Y”, Isabel Coixets ”The bookshop” och lokala stoltheten ”Den blomstertid nu kommer”. Ett tiotal av årets festivalfilmer är producerade i Östergötland.

"Men i och med vårt integrationsprojekt har vi skiftat fokus lite när det gäller publiken. Vi vill tilltala fler, inte bara ”vita snubbar som gillar film”. Vi vill vara öppna och tillgängliga för alla", säger festivalchefen Richard Follstedt.

Göteborgs filmfestival (25 januari–4 februari)

GIFF grundades 1979 och är Nordens största filmfestival, med 450 filmer och 160 000 besökare. Man har även satsat på en egen strömningstjänst, Draken Film. Den kommande festivalen inleds med ett filmpolitiskt toppmöte, där filmbransch och kulturpolitiker ska diskutera framtidens filmpolitik. Festivalen delar ut priset Dragon Award och arrangerar ett 50-tal seminarier.

"Vi ser att publiken är intresserad av konstnärlig film om den kommer på rätt sätt – vi fyller våra största salonger när vi visar väldigt smala filmer. Det är inte ovanligt att konstnärliga svenska filmer ses av många fler människor på Göteborgs filmfestival än hela sin kommersiella biorealease. Det visar på vikten av att skapa ett sammanhang, att skapa en inramning som både är seriös och festlig", säger Jonas Holmberg, festivalens konstnärlige ledare.

ANNONS