En svensk kommun lade förra året i genomsnitt 1252 kronor per invånare på kultur, men utfallet varierar stort i landet. Mest lägger Umeå med 2541 kronor, vilket är cirka fyra gånger så mycket som jumbon Nordanstig i Hälsingland. Det visar SCB:s årliga sammanräkning, som presenterades den 15 juni.
Enligt Tomas Wennström (S), ordförande i Umeå kommuns kulturnämnd, finns sedan 70-talet en tradition i staden av att satsa på kultur. Han lyfter fram dess livaktiga föreningar, institutioner som Norrlandsoperan, samt att Umeå har stött närbiblioteken när andra har dragit ner. Men insatserna betalar sig.
- Naturligtvis kostar det, men det har också en enorm betydelse. Umeå är en ung stad, och hamnar alltid i topp när det gäller hur studenter trivs. Det finns mycket att göra, vilket gör Umeå till en jäkligt trevlig stad att bo i.
Variationer mellan småkommuner
Nordanstig låg i botten även 2015, vilket tf. näringslivschef Tord Wannberg då förklarade med att kommunens kulturliv bygger på ideellt engagemang.
Men i vissa kommuner skiftar siffrorna stort mellan åren. I Askersund vid Vätterns nordspets har det nybyggda kulturcentrumet Sjöängen fått siffrorna att ta fart, från 879 till 1943 kronor per invånare mellan 2015 och 2017. Som förebild står kulturhuset i Vara, och lokalen innehåller både biograf, bibliotek, dansrum, konsthall och musikskola.
För en liten kommun kan en sådan satsning ha stor effekt, säger Johan Calais (S), ordförande i Askersunds kultur- och tekniknämnd.
- Det betyder otroligt mycket att man inte behöver åka till allting. Alla har ju inte möjlighet att resa, så då är det viktigt att vi har kulturen på nära håll.
Dyrt i Solna
Flera stockholmska kommuner hamnar långt ner på listan. Däribland Solna, vars 693 kronor per invånare placerar dem tredje sist. Enligt Peter Edholm (L), ordförande i Solnas kultur- och fritidsnämnd, beror resultatet bland annat på att kommunen har få barn och unga, och att stöd till fritidsgårdar och stiftelser inte räknas in i statistiken. Dessutom har man tagit bort stödet till folkbildningen.
- När Solna var vänsterstyrt så gick sex miljoner till studieförbunden utan krav på motprestation. Det gick till allt från internationella kanslier till kurser i skepparexamen och svampplockning. Så det beloppet drog vi ner till noll, och nu är de välkomna med ansökningar i stället.
Enligt oppositionen har detta dock lett till höga avgifter inom kulturskolan. I landet ligger snittet på cirka 650 kronor, medan en Solnabo betalar mellan 825 och 1775 kronor.
- Det stämmer att vi har höga avgifter till kulturskolan, och det har medfört att vi har kunnat hålla en hög kvalitet. Det finns också ett utbud för dem lite längre ner på skalan som vill prova på.
Vikten av visioner
Enligt Louise Andersson, kulturpolitisk expert på Sveriges kommuner och landsting (SKL), beror olikheterna både på kommunernas geografiska läge, ekonomiska förutsättningar, och på vad den lokala politiken prioriterar. Men Andersson lyfter också fram drivkraftens betydelse.
- Men behöver ha en kulturpolitisk ambition. Om man bara vill någonting, och har verktyg för att fånga upp det som sker i civilsamhället, så är det också lättare att skapa ett dynamiskt kulturliv, säger Louise Andersson.
Fakta: Sveriges kulturpolitiska mål
”Målen för kulturpolitiken är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.”
Källa: "Mål för kultur", regeringen.se.
Fakta: Om statistiken
Kommunerna står för 41 procent av det offentliga kulturstödet i Sverige, och kostnaderna fördelas på bibliotek, allmän kulturverksamhet och kulturskolor, samt stöd till studieförbund.
Informationen är hämtad från Statistiska centralbyråns årliga räkenskapssammandrag, en insamling av ekonomiska uppgifter från samtliga kommuner med syfte att ge tillförlitlig information om deras ekonomi.
Siffror saknas ännu från Arjeplog och Grums, som har till den 30 augusti på sig att komplettera uppgifterna.
Källa: Myndigheten för kulturanalys, "Samhällets utgifter för kultur 2016". Sveriges kommuner och landsting, kolada.se.
Fakta: Topplistor
Toppen 2017
Umeå 2541
Emmaboda 2405
Vara 2226
Jokkmokk 2207
Haparanda 2147
Botten 2017
Nordanstig 635
Huddinge 681
Solna 693
Lekeberg 696
Kävlinge 708
Störst ökning 2016–2017
Askersund 588
Timrå 337
Borgholm 323
Gislaved 272
Högsby 263
Störst minskning 2016–2017
Storfors -616
Norberg -522
Sorsele -371
Umeå -309
Nora -291
Siffran avser kommunala anslag till kultur per invånare.
Källa: SCB:s årliga räkenskapssammandrag för 2017, som finns offentligt tillgänglig på Sveriges kommuners och landstings hemsida, kolada.se.
