Thomas Hultbrand är för många ett bekant ansikte från diverse musikaliska sammanhang, som exempelvis i rollen som gitarrist i det slitstarka bandet Kung Kaktus.
Men innan det Hultbrandska musikintresset blommade ut till fullo under gymnasietiden var det andra konstnärliga yttringar som gällde för den unge Trollhättebon.
– Jag var väldigt inne på att teckna och läste massor av serier. Det var allt möjligt men Fantomen var väldigt stor för mig, berättar Thomas.
– Upptäckte tidningen runt 1976 när jag var tio år, i samma veva som jag började lyssna på Kiss. Det var lite samma sak, en sorts goda superhjältar som jag gillade. Fantomen dödar ju ingen, han smockar bara till skurkarna.
1982 hade Thomas kommit igång med det egna tecknandet, och i ett reportage i Trollhättans Tidning berättade han att Fantomen publicerat en av teckningarna.
– Det gav mig en kick att fortsätta teckna, sa 16-åringen då.
Och han kom att figurera i Fantomen flera gånger. Med tiden tonades dock Thomas tecknarintresse ner till förmån för musiken även om han under årens lopp fått nytta av kunskaperna.
– Som när det varit avtackningar på jobbet och i samband med födelsedagar.
I början av 90-talet hamnade även "Den vandrande vålnaden" i frysboxen, men på senare år har Thomas återupptagit Fantomenintresset och är numera både prenumerant och passionerad samlare.
– Det är förstås väldigt mycket nostalgi, men tidningen innehåller fortfarande bra stories. Det är samma koncept som förr och det är så tacksamt i och med att karaktären innehåller 21 generationer över så olika tidsepoker. Dessutom är det roligt att Fantomen är lite underground.
Och apropå tidsaspekter: Nu kommer Thomas gamla teckningar att lämna byrålådan för att återigen hamna i rampljuset.
Anledningen är att galleristen och tillika konstnären Sinisha Bozunovic – som driver Galleriet i Strömstad – har initierat en Fantomenutställning med vernissage nu på lördag.
Denna rymmer ett stort antal originalteckningar av legendarer som Sy Barry, Wilson McCoy och Rolf Gohs.
Och Thomas Hultbrand.
– För ett par år sedan la jag ut mina teckningar på Facebook och på omvägar såg Sinisha dem i somras och ville ha med mig. Det kommer att bli en fantastisk utställning, en riktig guldgruva. Jag hade åkt dit i vilket fall som helst, jättekul att själv få vara med på ett hörn.
