Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/8
ANNONS ▼

Historien om jordskredet i Åkerström

En av de värsta naturkatastrofer som har inträffat i Sverige skedde i Åkerström mellan Hjärtum och Trollhättan. Myten säger att flera av de omkomna var bröllopsgäster. Vi tog reda på mera om den 7 oktober 1648.

Det är allmänt känt att stränderna längs Göta älv är osäker mark och att de ibland drabbas av skred.

I modern tid har markområden gett vika i Surte (1950) Göta (1957) och Tuve (1977), med stora umbäranden och tragedier för de drabbade människorna och verksamheterna.

Jordskredet i Åkerström, 1648, är dock det största vid Göta älvs stränder. Olika källor säger att 85-127 människor omkom i ett ögonblicks verk då gigantiska markområden flyttade på sig.

Ante Augustsson som bor i Intagan på kullen ovanför Åkerström, har samlat information om det mytomspunna raset.

– Jag är uppväxt här och är intresserad av bygden. Jag hörde min mamma berätta om raset som hon i sin tur hört så mycket om, säger Ante och pekar mot älven.

Ante för oss till en utsiktsplats på ett berg varifrån man tydligt kan se var skredet skedde. Det är svårt att uppskatta storleken från det långa avståndet, men det är ett oerhört stort område som nu är åkermark.

– Du ser tydligt berget och hur marklinjen sjunker norr om det, säger Ante.

Bygdehistorikern LM Svenungsson har forskat i skrifter där det finns vittnesbörd om det inträffade.

Han återger i en av sina böcker vad dåvarande kyrkoherden i Tunhem, Laurentii, skrev:

Såsom en stor eld komma från himmelen såsom en stor mast. I det samma hördes två skott i ett ögonblick.

Ett ihållande regn och ett kraftigt åskoväder med blixtar ska ha satt igång skredet som inträffade på den dåvarande norska sidan av älven.

Skredet orsakade en kraftig översvämning, vågorna slog cirka 17 meter över husen på motsvarande sida. Lermassorna spärrade älven i sitt lopp och flyttade utloppet på Marieströmsån 150 meter söderut. 27 dagar senare återtog älven sitt normala utseende.

Laurentiis beskriver förödelsen:

Där som den strida strömmen rann mellan Knurrebo och Anders Mårtenssons hus, där är nu stilla vatten.

Myten säger att ett bröllop pågick samtidigt som skredet inträffade och att gästerna slukades av jorden.

– Jag har hört talas om det där. Men det har inte gått att belägga, däremot fanns det flera gästgivaregårdar i trakten och där var det en del folk i rörelse, berättar Ante Augustsson.

Bröllop eller inte, det tycks i varje fall ha varit glädjefyllt i gårdarna stunden före den stora smällen. Så här skriver Lidköpingspastorn Jonas Rudberus, enligt de vittnesuppgifter han fått:

... och i det samma älven så kvällde upp, slog vattnet tillbaka mot strömmen och vände om husen på två krögar gårdar, som hörde välborne herr Nils Posse till på Säby och 13 köpmansbodar och en krögargård, som bodde tvärtemot och hörde riksskattemästaren till, välborne herr Gabriel Bengtsson Oxestierna, med hustru, barn och tjänstfolk och allt de ägde och en stor hop med gäster, som sutto och åto och drucko.

"​Det är rövat land, som nu vänt hem igen, och resten ska snart följa efter"

De boende i området tycks vara väl medvetna om historien och markens beskaffenhet.

– Jag har hört talas om det historiska raset genom grannarna. Att marken kan vara osäker är inget man går och tänker på, och jag känner mig säker, här är perfekt att bo, säger Conny Andersson som flyttade till Åkerström för två år sedan.

Han tillägger också att vägen ovanför Åkerström har sänkts med 80 centimeter som ett led i att minska skredrisken.

Snart 370 år efter det inträffade försöker myndigheter att få någorlunda kontroll över de nyckfulla lermassorna längs älven. Moderna mätmetoder, utredningar och genomförda åtgärder har avlöst varandra, inte minst i Lilla Edets kommun där flera områden fortfarande är osäkra enligt Göta Älvutredningen från 2012.

Men efter Götaraset 1957 har de stora naturkatastroferna varit i vilande.

I det vackert belägna Åkerström syns än i dag tydliga arv efter skredet. Det mest påtagliga är den 200 meter avlånga ön som skapades nära Åkerströms strand. Det här lilla markstycket gjorde Norge anspråk på 1649.

Den svenska landshövningen lämnade då beskedet:

– Det är rövat land, som nu vänt hem igen, och resten ska snart följa efter.

Om mycket riktigt, nio år senare blev Bohuslän svenskt genom freden i Roskilde.

Åkerströmsraset

7 oktober, 1648

12-18 meter djupt

300-400 meter långt

Svallvågorna slog 12-18 meter över husen

85 till 127 människor dog

5 stora edsbåtar (lastbåtar) krossades

1 krögaregårdar och 13 köpmansbodar förstördes.

Sågar och dammar förstördes

Kistor hittades fem kilometer uppströms

Marieströmåns utlopp flyttades 150 meter söderut

Sjöfarten kunde inte passera det lilla fallet vid Åkerström fram till 1779. Mellan 1779 och 1916 slussades fartygen. När den nya dammen vid Lilla Edets kraftverk byggdes höjdes älvnivån med 1-2 meter, därmed upphörde behovet av slussning.

Källor: Hjärtum en sockens beskrivning och Hjärtum Västerlanda Inlands Torpe Häradshistorik av LM Svenungsson. Göta Älvdalen, berättelser och bilder, Bo Björklund.

MEST LÄST