Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/9
ANNONS ▼

Bygdens historia får nytt liv i prästgården

Prästgården omgärdas av gamla ståtliga ekar, och inuti ryms såväl historia som loppisfynd. På onsdagar står dörrarna öppna för den som vill umgås eller djupdyka i arkiven.

Kyrktornet är synligt på långt avstånd, åtminstone för den som färdas via småvägarna på Dalboslätten. Bara ett knappt stenkast öster om kyrkobyggnaden ligger den gamla prästgården insvept i en lummig trädgård.

Varje onsdagskväll under sommaren håller prästgården öppet så att folk kan komma och låna böcker eller ta del av det omfattande arkivmaterialet i någon av läsesalarna. Det pågår flera utställningar parallellt och minst en gång i månaden arrangeras ett föredrag med anknytning till bygden.

Gudrun Rydberg har precis bryggt eftermiddagskaffe på bottenvåningen och bläddrar lite i en av hembygdsföreningens böcker som ligger på köksbordet.

– Det går omöjligt att veta hur många som kommer, det har varit allt mellan fyra och 120 personer, säger hon.

Gudrun är född i Bolstad och började i hembygdsföreningen redan när hon var tolv år, och som ordförande i Bolstads prästgårds vänförening så är det är hon som ansvarar för aktiviteterna.

Varje år har de omkring 1 200 besökare, och intresset för hembygdsfrågor är stort i Bolstad. När sonen till en före detta lanthandlare, Anna i Rödjans, skulle hålla högläsning ur sin mors dagbok dök det upp en bra bit över hundra personer.

– Min man sa innan att det var bra om jag lyckades få hit tio personer, men till slut fick vi anordna två föreställningar för att få plats med alla, säger Gudrun Rydberg.

Den nuvarande prästgården i Bolstad stod färdig 1825 och den sista prästen flyttade ut vid millennieskiftet. Föreningen Bolstads prästgårds vänner bildades i april år 2000 och både äger och förvaltar byggnaden och dess kulturhistoriska värden numera.

Gudrun Rydberg visar runt på de två våningsplanen. Jungfrukammaren, chefspigans gamla rum, utgör nu ett bibliotek för andrahandsböcker till försäljning. I den stora salen på övervåningen står en prästkappa som har tillhört en gammal komminister utställd, och på väggarna hänger porträtt av pastoratets tidigare överhuvuden.

Ett av dem föreställer L M Engström, kyrkoherden i Bolstad i början av 1900-talet som gett namn till gymnasiet i Göteborg, och bland vissa en ökänd demagog.

– Under hans tid var dans förbjudet här. De hade inga egna barn, men det gick bra att uppfostra andras, säger Gudrun Rydberg med ett snett leende.

I den södra flygeln, som tidigare var prästgårdens gästgård, har Bolstads hembygdsförening sitt museum. Bruksföremål och hemsnickrade verktyg blandas med prylar från gamla lanthandlar.

– Det roliga här är att det är vardagsföremål som alla kan relatera till. Det syns att det inte är ett museum med lyx, utan saker som har använts, säger Jean Christer Olsson och känner på ett gammalt våffeljärn.

Jean Christer Olsson är ordförande i Bolstad hembygdsförening som har omkring 300 medlemmar, i en bygd där det bor ungefär 500 personer.

– Lokal- och personhistoria väldigt uppskattat. Förr gick man i kyrkan för sammanhållningen, nu kommer man hit och pratar med varandra över en kopp kaffe, säger Jean Christer.

I huvudbyggnaden finns hyllvis med historiskt material. Vän- och hembygdsföreningen förfogar tillsammans över en stor samling av fotografier, kungörelser, dagböcker och brev. Samlingen har inneburit en hel del detektivarbete, men många kommer in själva med sådant som legat på vinden.

– Jag är väldigt intresserad av breven. Det var en stor utflyttning till USA från de här trakterna på slutet av 1800-talet, och merparten av alla brev har vi inte hunnit läsa ännu. Det finns hundratals, kanske uppemot tusen, och de ger en lite annan bild av hur det kunde gå för de som utvandrade. Det var långtifrån alltid framgångsrikt, säger Gudrun Rydberg.

MEST LÄST