De ser en ljusare framtid för lantbruket

Svenska lantbrukare upplever en förbättrad lönsamhet och stärkt konkurrenskraft, och även framtiden ser ljus ut.

ANNONS
|

I årets upplaga av Lantbruksbarometern, där 1000 lantbrukare har fått svara på frågor om hur de uppfattar sin situation, menar över 40 procent att de har en god lönsamhet. För bara ett år sedan låg siffran på 26 procent.

– När det gäller grisproduktionen så har det sett positivt ut i ett par år, men på mjölksidan har det nästan varit nattsvart. Men nu är det bland annat hos mjölkproducenterna som vi ser den största positiva förändringen. Det finns en ökad framtidstro inom svenskt lantbruk, säger Anders Abrahamsson, lantbruksrådgivare på LRF Konsult i Uddevalla.

Positiva prognoser Medan gris- och nötköttsproducenterna är de som upplever bäst lönsamhet, är den som svagast bland växtodlingsproducenterna. Bengt Bengtzon bedriver spannmålsproduktion på Vedbyholm Lantbruk utanför Mellerud, och han menar att förklaringen till den bristande lönsamheten just nu är att de har ett par bra skördeår bakom sig.

ANNONS

– Lagren är fyllda och priserna är ganska pressade, men vi känner nog att botten är nådd. Det kommer sannolikt bli bättre framöver, säger han.

På Vedbyholm odlar han på omkring 130 hektar åkermark, där bönor får samsas med höstvete, havre, korn och gräsfrövallar. Trots de senaste årens goda resultat menar han att det hela tiden handlar om att vara kostnadsmedveten.

– En av de stora kostnaderna handlar om maskiner, något som vi är väldigt beroende av. Det krävs ofta en samverkan mellan olika lantbrukare och att hitta en balans mellan maskinkapacitet och behov. Framtiden för spannmålsproduktion ser ljus ut, men det handlar om att få rull på världsekonomin. Det är konsumenterna som är drivande, säger Bengt Bengtzon.

Lägligt i ekonomin Enligt barometern har maskin- och byggnadsinvesteringarna ökat med tre respektive fem procentenheter, och även från bankernas sida ser man en positiv trend. Reino Fredriksson är lantbruksansvarig på Dalslands sparbank, där en tredjedel av volymerna är riktat mot lantbruket.

– Den historiskt låga räntan har varit väldigt bra, både för resultatet och för investeringsviljan. Man kan också se att priserna på åkermark går uppåt överlag, säger han.

Anders Abrahamsson menar att köttproduktionen har fått en prishöjning tack vare att konsumenterna uppskattar den svenska modellen, och bland annat tänker på att köpa närproducerat. Bengt Bengtzon delar bilden av att medvetenheten har ökat.

ANNONS

– Det har funnits en trend sedan tidigare, men det är först nu som det har slagit igenom på riktigt.

ANNONS