Från toppen till botten på en sekund

"Det är aldrig dött på torget i Mellerud", konstaterar flera personer som jag möter – och det stämmer nog. Köpmantorget är litet och kompakt och oftast är parkeringen full med tillresande, som ska handla och äta. För sin storlek är centrumhandeln mångfacetterad och livlig och företagsklimatet upplevs som gott. Var finns orosmolnen...

ANNONS
|

Många orter leder bort trafik och parkeringar från centrumkärnorna och det är både på gott och ont. Det är skönt med ett bilfritt centrum, men samtidigt ligger irritationen ofta nära till hands när man ska leta parkering och tiden är knapp. Och när medborgardialogen gjordes rankades parkeringsplatserna på Köpmantorget högt men ett trevligt och mysigt torg värdesattes också mycket.

En helg om året försvinner all trafik och ersätts av ett sjudande nöjesliv med människor, aktiviteter, uppträdanden och öltält. Jag talar förstås om Kanalyran, detta fenomen som pågått i 50 år, och som Mellerudsbor i förskingringen återvänder till år efter år. För 40 år sedan var det Sille-Måns som drog folk, de senaste 20-25 åren har starke man-tävlingen varit en central del av yran.

ANNONS

De flesta Mellerudsbor kan relatera till Kanalyran på något sätt och så är det också för mig, som upplevt många upplagor genom åren. Med skräck minns jag fortfarande en yra i mitten av 1990-talet.

"Jag övervägde om det gick att dra sig ur med hedern i behåll".

Arrangörerna hade släpat dit en gigantisk kran för bungyjump och eftersom jag är höjdrädd var det nödvändigt att testa detta. På väg mot toppen började jag ångra mitt beslut och 40 meter upp i luften stannade korgen och började gunga lätt fram och tillbaka. Belöningen var en fantastisk utsikt, men jag övervägde om det gick att dra sig ur med hedern i behåll. Jag kom på att det inte gick... och när min följeslagare började skruva på sig förstod jag att det var dags att ta steget ut i det okända. Jag blundande och hoppade och när ögonen öppnades rusade asfalten emot mig med oroväckande hastighet. Några meter från marken vände det upp igen och först då blev upplevelsen angenäm.

Det har dock aldrig blivit något mer hopp för min del.

"Startskottet på en mörk period i kommunens historia".

När sjöbodarna började byggas för många år sedan i Sunnanå blev det startskottet på en mörk period i kommunens historia, men när krutröken lagt sig tycker många att det har blivit väldigt bra. Och utvecklingen av hamnområdet fortsätter med nya satsningar på boenden.

ANNONS

Ett nytt köpcentrum på Västerråda har mötts med mycket skeptism och där har vi ännu inget facit hur det går. En nyckel till framgång är självklart att få ett välkomponerat utbud av butiker och upplevelser, det senare en allt viktigare del för ett köpcentrums välmåga.

Ett av de orosmoln som antyddes i början gäller planåren 2020-2021. Då försämras ekonomin oroande mycket, och ett viktigt skäl till det är att de statliga bidragen för det rekordstora flyktingmottagandet upphör. Fler invånare ökar däremot kommunens välmåga och om kommunens målsättning om minst 11 000 invånare 2030 slår in så ser framtiden ganska ljus ut på längre sikt. Och när det nya moderna äldreboendet står klart kanske det kan bidra till att fler vill jobba och bosätta sig i Mellerud.

Har du tips på något som du vill att vi ska bevaka eller skriva om i Mellerud, kontakta mig på 0521-575907, eller sven-gunnar.svensson@ttela.se

Fotnot: Karl Johansson föddes 1850 i Väne-Ryr. Han var en av de rallare som deltog i bygget av bron i Köpmannebro och gifte sig med Augusta Ek från Grinstad. Karl började köpa och sälja fisk, främst sill, på torget i Mellerud, och det gav honom smeknamnet Sille-Måns. Sille-Måns, Karl Johansson, ska inte förväxlas med Georg Harnell, även han fiskhandlare som i Kanalyresammanhang klädde ut sig till Sille-Måns.

ANNONS
ANNONS