I november förra året berättade tidningen om den utrotningshotade Mellerudskaninen i ett reportage hemma hos uppfödaren Birgitta Nolstrand i Upphärad. Det fanns då endast ett 30-tal exemplar av rasen i hela landet.
Nu är situationen något förbättrad även om utrotningshotet kvarstår.
– Vid avstämningen i början av året fanns det 74 Mellerudskaniner runt om i landet. Jag hoppas och tror att antalet ökat till en bra bit över hundra vid nästa avstämning i januari, säger Ylva Mårtensson.
För tio år sedan
Det är Jordbruksverket som står bakom klassificeringen av kaninrasen.
– Det betyder att Jordbruksverket tar på sig uppgiften att skydda och verka för Mellerudskaninens bevarande, fortsätter Ylva Mårtensson.
Mellerudskaninen upptäcktes så sent som för tio år sedan, efter ett tips till föreningen Gotlandskaninen, som arbetar för den lantrasens överlevnad. Tipset gick ut på att en äldre dam i Sjöskogen i Mellerud skulle ha en helt egen kaninras. Föreningen besökte damen, Edith Johansson, och tipset visade sig stämma. Edith hade ett antal kaniner av en gammal stam, som förts till gården strax före andra världskriget.
Nyfiken och social
Föreningen fick några av kaninerna och år 2007 flyttade de sista kaninerna från Sjöskogen för att lättare kunna bevaras som ras.
Ett antal uppfödare runt om i landet arbetar sedan dess med att bevara och föröka stammen.
Birgitta Nolstrand gläds åt klassificeringen.
– Äntligen!, säger Birgitta, som i sin genbank har fyra par Mellerudskaniner.
Man känner igen en Mellerudskanin på att den är albino med röda ögon eller har en svartvit holländsk täckning och att den till temperamentet är nyfiken och social.
