En värdefull kräkla, en biskopsstav av guld med dekorationer av elfenben och smaragd, stals vid ett inbrott i Lunds domkyrka 2009. I Västra Götaland har 204 kulturföremål försvunnit sedan 2010.
En värdefull kräkla, en biskopsstav av guld med dekorationer av elfenben och smaragd, stals vid ett inbrott i Lunds domkyrka 2009. I Västra Götaland har 204 kulturföremål försvunnit sedan 2010.

Över 200 kulturföremål stulna i Västra Götaland

Stulna kulturföremål är ett stort problem för kyrkor, bygdegårdar och museum. Sedan 2010 har 204 kulturföremål försvunnit i Västra Götaland och under sensommaren brukar brotten nå toppnoteringar. Tidigare i sommar drabbades även Vänersborgs museum.

ANNONS
|

Närmare 1000 kulturföremål har stulits i Sverige sedan januari 2010, framför allt från museum, kyrkor och hembygdsgårdar. En dryg femtedel av dessa, 204, kommer från Västra Götaland. Sammanställningen har gjorts av Riksantikvarieämbetet med hjälp av statistik från Brottsförebyggande rådet.

– Stölder av och illegal handel med kulturföremål är ett stort problem. Dessvärre är risken att åka fast liten. I de fall föremålen förs ut ur landet arbetar Riksantikvarieämbetet aktivt för att de ska återlämnas till sin rätta ägare. Men den här brottsligheten behöver även prioriteras högre globalt, säger Knut Weibull, överantikvarie, i ett pressmeddelande.

De flesta stölderna rör lösa inventarier som är lättåtkomliga för tjuvar. Kartläggningen nämner silverljusstakar, biblar, ljuskronor och målningar som de vanligaste stöldobjekten. I Europa har svensk kyrkokonst från medeltiden högt andrahandsvärde och en stor del av det svenska kulturarvet är fortfarande relativt tillgängligt.

ANNONS

En av de senaste stölderna av kulturföremål i TTELA:s bevakningsområde ägde rum på Vänersborgs museum. Museichef Peter Johansson berättar att någon under försommaren kom över en silverbägare och ett silverkors från en av museets utställningar.

– Det hör verkligen inte till vanligheterna, sist vi blev bestulna var på 70-talet. Ekonomiskt var det inga stora värden som försvann i sommar, men det kulturhistoriska värdet är stort. Vi kan ju inte köpa in något liknande bara sådär, säger han.

Bägaren är från 1700-talet, med vissa modifieringar gjorda på 1800-talet, medan korset är från 1800-talets första hälft. En polisanmälan är upprättad, men Peter Johansson har inget större hopp om att återse föremålen. Han berättar att museet alltid noga överväger vilka föremål som kan visas på utställningarna.

– Att visa upp eller låsa in är alltid en avvägning. Det är klart att vi aldrig skulle drabbas av stölder om allting förvarades i våra låsta magasin, men vi vill ju visa upp våra samlingar, säger han.

Vissa föremål av stort ekonomiskt värde ställs aldrig ut, just av rädsla för stölder. Bland annat hålls ett par noshörningshorn ständigt inlåsta, efter att Naturhistoriska museet i Göteborg fick sina noshörningshorn stulna under ordinarie öppettider.

Vilken typ av säkerhet har ni för era utställningar?

ANNONS

– Det berättar jag inte, vi pratar aldrig om det.

ANNONS