Häromveckan gjorde Alliansen en större satsning i vårbudgeten, ”lågstadielyftet”, med syfte på att minska storleken på klasserna, anställa fler speciallärare, och/eller fler lärare i klassrummet. Dessutom ska man utbilda fler lågstadielärare. På gårdagens DN Debatt förklarade de fyra Alliansledarna att de går vidare med ytterligare reformer: Från 2017 ska man införa betyg från fjärde klass, vidare vill man digitalisera de nationella proven och låta rätta dem externt för en mer likvärdig bedömning, samt dessutom sätta upp ett tydligare läsförståelsemål för elever i årskurs ett.
Motiveringen till att ge betyg tidigare, sedan tidigare har Alliansen infört betyg från årskurs sex, är bland annat att ”betyg stimulerar elever att nå så långt som möjligt”. Med den nya reformen – som inte ska kosta staten några extra pengar utan finansieras krona mot krona – ska lärarnas administrativa arbete minska också, enligt regeringen.
Medan de politiska partierna lär fortsatta att debattera vem som kom med vilket förslag först och vilka åtgärder som är bäst detta valår är frågan vad lärarprofessionen själva tycker om de täta reformerna. Henrik Månsby på Lärarnas riksförbund i Vänersborg tycker det är allmänt bra att den politiska sfären talar skola.
– Skolan har varit eftersatt så fokuset på skolan och satsningar är bra, tycker han.– Sedan tycker jag en bra princip är, oavsett vad man genomför, att man talar med lärarna först – vad vill de se?
Någon tydlig synpunkt på just betyg i fjärde klass har han inte.– Men oavsett vad man genomför tycker jag det är viktigt att man skickar med resurser. Det är viktigt om vi ska höja skolans och lärarnas status.
Han påpekar att representerna bakom den omtalade Pisa-rapporten, där svensk skola sjönk mot andra länder, just betonade läraryrkets status som en nyckelfråga.
– Han förklarade att lärarlönerna skulle behöva öka, och det är förstås något vi drivit i många år.
Att betygen ska rättas externt, alltså inte av den egna skolan, har blandade känslor inför.– Det är väl bra att inte den lärare som har eleven rättar proven, men det är viktigt att till exempel en mattelärare rättar matteprov. En lärare kan följa en tankegång och se om eleven tänkt på ett riktigt sätt, även om slutresultatet blir fel.
Karin Einevik är ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Vänersborg, och hon efterlyser arbetsro för skolan och gemensamma tag för att på allvar komma till rätta med den.
– Jag vet inte vad det är man vill uppnå om det inte är kopplat till ett paket med mer resurser. Betyg från årskurs fyra och centralt rättade prov som recept för att höja Sverige i Pisa-rapporten undrar jag om många tror på, säger hon.
När det gäller just betygen är Einevik mycket skeptisk och menar att man redan i dag ser vilka elever som inte når målen.– För det behövs inga betyg, utan återigen handlar det om mer resurser. Dessutom har vi ingen likvärdig skola, utan en segregerad och där måste man sätta in insatser, säger hon.
Hon menar att ett läsförståelsemål för årskurs ett också saknar egentlig mening om inte möjligheterna att hjälpa elever ökar.– Jag tror inte att det finns en lärare i årskurs ett som inte kan sin klass och redan nu vet vilka som behöver mer tid.
Digitaliserade och centralt rättade prov tror hon skulle kunna vara ett sätt att ge ökad tid för annat.– Men då måste proven till stor del göras om. Som de är upplagda nu är det svårt för utomstående att rätta dem på ett bra sätt eftersom man måste ha någon sorts förståelse för eleverna.
