Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Sår, blåmärken och stukningar är vanliga skador på den fotgängare som halkar. Åtskilliga behandlar sina skador själva, men under 2011 skadades drygt två tusen personer så illa när de halkade att de tvingades söka sig till NU-sjukvården. Totalkostnaden för dessa skadefall ligger på runt 45 miljoner kronor.

    Bra sandning kan spara miljontals kronor

    Vill du undvika svåra skador i vinter gäller det att ta bilen i stället för att gå. I alla fall om man ska tro statistiken: I Västra Götaland är det mer än fyra gånger så stor risk att skada sig illa om du är fotgängare än om du åker bil. Och den stora boven i dramat är halka.

    Prislappen är stor, i form av mänskligt lidande, men också många tiotals miljoner kronor för samhället.

    – Kommunerna borde få totalansvar för att sanda, säger trafiksäkerhetsforskaren Monica Berntman.

    De senaste vintrarnas snö och kyla har satt tydliga avtryck i statistiken över halkolyckor. Men även under en mer normal vinter lever fotgängare farligt, särskilt i södra- och västra Sverige. Orsaken är klimatet: det är ömsom plus, ömsom minus, vilket leder till is.

    I samarbete

    En studie gjord i samarbete mellan Transportstyrelsen, Lunds Tekniska Högskola och sjukhusen i Skåne visar att risken att skadas är tre gånger större om du är fotgängare än om du åker bil.

    Bara under perioden 15 november 2010 till 15 mars 2011 registrerades 1 585 skadade fotgängare där halka angetts som orsak. Vanligaste skadan är bruten handled, följt av fraktur på armar och axlar och skador på huvud, ansikte, hals och halsrygg. Och det är, inte helt överraskande, kvinnor som drabbas mest.

    – Det kommer sig av att män i mycket högre utsträckning tar bilen, medan kvinnor går eller åker kollektivt, och det sistnämnda kräver i allmänhet först en promenad, säger Monica Berntman trafiksäkerhetsforskare vid Lunds Tekniska Högskola och en av författarna till rapporten.

    Inte äldre

    Den gängse uppfattningen är att det är äldre kvinnor som ramlar mest, men rapporten visar att så inte alls är fallet – i stället är det kvinnor i åldern 45-64 år som utgör den största gruppen. Överhuvud taget är andelen yrkesverksamma fotgängare stor, vilket fått effekt för den granskning av kostnader – direkta, som till exempel sjukvård och mediciner, samt de indirekta som produktionsbortfall eftersom de som skadats inte kan jobba – för skadorna som man också har gjort.

    Totalt landar slutnotan på omkring 36 miljoner kronor, varav produktionsbortfallet står för 30 miljoner. Det innebär en snittkostnad per patient på drygt 22 700 kronor. Överför man dem siffrorna rakt av bara till NU-sjukvårdens område skulle det handla om en totalkostnad för 2011 på nästan 46,5 miljon kronor (2 045 personer).

    Klent gensvar

    – Satt i det perspektivet borde man vara mera mån om att halkbekämpa för fotgängarna än vad man är, säger Berntman.

    Siffrorna för Skåne är sannolikt direkt överförbara på Västra Götaland, anser hon. Strukturen på regionerna är desamma, liksom klimatet – tö- och frysgrader växlar snabbt. Skillnaden är dock att kostnaderna sannolikt här ännu högre för Västra Götaland, beroende på att befolkningen är större.

    Med resultatet i ryggsäcken har hon deltagit i samtal med ansvariga i Skånekommunerna, särskilt Malmö, Lund och Helsingborg. Men gensvaret har varit klent, tycker hon.

    Lång väg

    – Det vi vill se är samma omsorg om gångbanor som man har om cykelvägar. Målsättningen för cykelvägar är att de ska hålla samma standard som bilvägar. Men det verkar vara lång väg tills dess att man ger gångtrafikanter samma status, säger Monica Berntman.

    I dag är ansvaret för halkbekämpning på trottoarer och gångvägar delat, mellan kommuner och privata fastighetsägare.

    – Kommunerna borde ha ett totalansvar, oavsett vem som äger en fastighet. Det skulle löna sig samhällsekonomiskt, för att inte tala om hur mycket man skulle kunna minska på det mänskliga lidandet, säger hon.