Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Karin Hallberg, socialchef på Vänersborgs kommun, och Anders Asklund, socialchef på Melleruds kommun, är bekymrade över bristen på socionomer. Bilder: Kent Eng
Karin Hallberg, socialchef på Vänersborgs kommun, och Anders Asklund, socialchef på Melleruds kommun, är bekymrade över bristen på socionomer. Bilder: Kent Eng

Stor brist på socialsekreterare

Vakanser, anställda med annan kompetens och dyra konsulter. Bristen på socionomer fortsätter att ställa till det för kommunerna i TTELA:s bevakningsområde.

Enligt en enkät som Dagens Samhälle gjort så saknas det just nu nästan 1 000 socialsekreterare i landets kommuner. Lilla Edet, Mellerud, Vänersborg och Trollhättan är inga undantag, alla fyra vittnar om svårigheten att få tag i socionomer.

I Vänersborgs kommun har man i dagsläget fem vakanser i grupperna som jobbar med barn och unga samt ensamkommande barn. För att klara av verksamheten har man tvingats ta in fem konsulter som hjälper till med utredningar och uppföljningar, något som påverkar kontinuiteten och möjligheten till utveckling.

– Att inte ha en stabil arbetsgrupp med anställda medarbetare påverkar verksamheten på många sätt. Dels möjligheten att bygga upp en kontinuitet och relation gentemot de personer som har kontakt med oss, dels riskerar det att skapa stress och oro i arbetsgruppen när tjänster är vakanta, säger Karin Hallberg, socialchef på Vänersborgs kommun.

I Mellerud är läget ännu mer ansträngt. Där är man i dag helt beroende av konsulter för att hålla verksamheten igång.

– Det här började redan 2013, och både 2015 och 2016 var personalomsättningen stor. I dag saknas väldigt många socialsekreterare, det ser mörkt ut. Vi har två av fem fastanställda på barn och unga, varav en av sjukskriven. På vuxen har vi en av fyra, och någon på väg in, säger Anders Asklund, socialchef på Melleruds kommun.

Han är medveten om att det prekära läget gör det svårt att utveckla verksamheten och planera för framtiden.

– Förhoppningsvis påverkar det inte invånarna, vi klarar den lagliga biten. Men däremot har all samverkan tagit skada. Samarbetet med skola, BUP och så vidare blir lidande, alla strukturer är sönderslagna, säger Asklund.

Men trots allt hoppas han att det ska bli bättre framöver.

– Jag har en förhoppning att det löser sig, det måste jag ha. Hoppet är det sista som överger en.

I Lilla Edet och Trollhättan är läget inte riktigt lika akut. I den förstnämnda kommunen slutade en konsult i slutet av februari, sedan dess har man ingen. Trots det är man oroliga för framtiden.

– Vi är hårt belastade, men inte lika överbelastade som tidigare. Det är fortfarande skört om någon slutar och det är fortfarande större omsättning på personal än vad som är sunt. Det hade varit bra om personalen stannade längre, säger Lotte Mossudd, Individ -chef på Lilla Edets kommun.

Hur påverkas invånarna?

– Antalet klagomål har inte ökat. Nu har vi personal så de åtminstone får kontakt med någon, men det är klart det skulle vara bättre om vi hade erfarna handläggare, säger Lotte Mossudd.

Att ta in konsulter är något som påverkar förvaltningarnas ekonomi, förra året landade konsultkostnaden på socialtjänsten i Trollhättan på fyra miljoner kronor. Och konsulterna fortsätter kosta pengar. I dag har Trollhättans stad inne en konsult.

– Jag tror att 2017 kommer bli som 2016, situationen kommer nog inte förbättras. Problemet är strukturellt och har inte med specifika arbetsplatser att göra, det ser likadant ut i hela Sverige, säger Said Niklund, chef för arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Trollhättan.

Bristen på socionomer har tvingat kommunerna att tänka utanför boxen. I takt med att läget har blivit allt mer akut har man fått anställa personer med annan utbildning. I Lilla Edets kommun har hälften av socialsekreterarna annan utbildning. De är kulturvetare, statsvetare, socialpedagoger och beteendevetare.

– Att vi inte får tag i socionomer påverkar inte lika mycket som att vi inte får tag i personal som har erfarenhet från socialkontor. Förr kunde vi rekrytera personer som har jobbat på socialkontor tidigare, så är det inte längre, säger Lotte Mossudd.

Läs även:

 

Socionom

  • Efterfrågan på socialsekreterare väntas vara mycket stor under det närmaste året.
  • Den stora ökningen av nyanlända under 2015 förväntas medföra att efterfrågan på socialsekreterare ökar.
  • Trots att antalet examinerade från socionomprogrammet har ökat under de senaste åren förväntas tillgången på socionomer förväntas inte vara tillräcklig på ett års sikt.

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB

MEST LÄST