Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

"Ta bort hållplatser och höj priset"

Ta bort var fjärde hållplats, satsa på färre busslinjer med hög frekvens och full framkomlighet, sänk priset under lågtrafik och höj det i rusningstid. Så ser trafikkonsulten Torbjörn Erikssons recept ut för Västtrafik.

Han har reagerat, negativt, på förslaget att göra om de nuvarande över 70 biljettzonerna i Västra Götaland till tre – ett förslag som GP nyligen presenterat.

- Det är en traditionell storzonsutredning som bygger på prismodeller med ursprung i 80-talet. Om förslaget genomförs, kommer regionens underskott att öka ytterligare.

Ett grundfel, enligt Torbjörn Eriksson, är prissättningen av de långa resorna i förhållande till de korta.

- De långa resorna, som står sig bra i konkurrensen med bilen, blir väldigt billiga. Kollektivtrafikens största nytta finns i Göteborg och stadens närområde. Där finns den stora utvecklingspotentialen men där gör man resorna dyrare. Därmed missar man den stora marknadspotentialen.

Läs också: "Tidsstyrda taxor gynnar dem som tjänar mest"

Vill höja farten

Denna stora potential utgörs enligt Eriksson av de 46 procent av invånarna i regionen, en halv miljon vuxna, som åker kollektivt då och då.

- När du får den gruppen, bilister, att börja åka kollektivt regelbundet, då får du ett hållbart resande.

För att lyckas locka bilister är det nödvändigt att höja farten i kollektivtrafiken. Med fokus på Göteborg, men också på regionens andra tätorter, efterlyser Torbjörn Eriksson fler busskörfält, och en nedläggning av angränsande busslinjer. Omkring 25 procent av hållplatserna, både för bussar och spårvagnar, borde tas bort.

- Det skulle ge enorma tidsvinster. Man kan inte ha hållplatser var trehundrade meter och tro att man ska få bilister att åka kollektivt. De kommer till kollektivtrafiken när man får upp hastigheten.

Skattebidraget har ökat

Eriksson anser att det inte kommer vara några problem att få resenärer att gå några hundra meter längre till en hållplats med tätare avgång och snabbare trafik.

- En minut känns som just en minut när man går till hållplatsen. Men samma minut när man står och väntar känns som uppåt två minuter. Det visar de, ganska avancerade, tidsvärdesstudier som vi gjort.

Enligt en rapport (Hur får vi mer kollektivtrafik för pengarna?) som Torbjörn Eriksson och konsultföretaget Urbanet Analys i somras presenterade i Almedalen (på uppdrag av bussföretagarnas organisation) är Västra Götaland den region där skattebidraget till kollektivtrafiken ökat mest. Sedan 2005 har biljettintäkternas andel av kostnaderna minskat från 62 procent till 48 procent.  Grovt räknat står biljettintäkterna för 3 miljarder kronor av kollektivtrafiken medan skattepengar (driftbidraget) står för 4 miljarder kronor per år.

- Vår prognos är att, om inget görs, kommer skatteunderskottet för Västra Götalands kollektivtrafik att hamna på 13 miljarder kronor 2030. Jag är förvånad att det inte förs en diskussion om denna brist på effektivitet i kollektivtrafiken. Den har fått sitta i orubbat bo, nya metoder och angreppssätt diskuteras inte på djupet, samtidigt som sjukvården är utsatt för en hård kostnadspress, säger Torbjörn Eriksson.

Högre pris i rusningstid

Ett sätt att höja effektiviteten vore att sluta köra tåg och buss parallellt. I sommarens utredning tas Kinnekullebanan upp som ett särskilt ineffektivt exempel där resenärerna på varje tågavgång sägs rymmas i en buss.

Ett annat viktigt sätt att höja den ekonomiska effektiviteten vore att höja priset med 30 procent under rusningstid och sänka med lika mycket under övrig tid.

"Rusningstimmarna" är de enda under dagen då alla fordon används fullt och om bara några procent av fordonsflottan kan sparas in, ger det stora besparingar.

- Det man gör i dag är att man utvecklar trafiken under peaktid, utan att höja priset. Det gör att gapet ökar mellan intäkter och kostnader, och att skattebidraget växer.

Analyser från Oslo visar, enligt Eriksson, att prisdifferentiering bidrar till ett ökat resande samtidigt som kostnaderna minskar.

- Det finns jättemånga yrkesverksamma som kan flytta sin restid en halvtimme plus eller minus och komma bort från peaktiderna, säger Torbjörn Eriksson.

MEST LÄST