Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180404-lakemedelstatistik-648586_se.ttela_1.jpg
En större genomgång av användningen av sömnläkemedel för barn pågår nu i samarbete mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Arkivbild

Allt fler unga får sömnhormon

Melatonin är inte godkänt som läkemedel för barn med sömnproblem – ändå skjuter användningen i höjden. Förra året gavs det till mer än 39 000 barn och tonåringar (0–17 år).

Framför allt är det barn med adhd som får sömnhormonet melatonin vid sömnstörningar. Adhd kan i sig ge sömnsvårigheter, men de centralstimulerande preparat som barn med adhd-diagnos får kan också resultera i sömnrubbningar.

Ökningen i åldersgruppen 0–17 år är dramatisk: 2013 använde 13 500 barn melatonin, 2015 hade det ökat till 21 300 och nu är siffran alltså uppe i 39 400, enligt Socialstyrelsens läkemedelsstatistik för 2017.

"Bör tas på allvar"

En större genomgång av användningen av sömnläkemedel för barn pågår nu i samarbete mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket.

- Rent allmänt bör man ju ta psykisk ohälsa hos barn och unga på allvar och man ska aldrig använda mer läkemedel än nödvändigt, säger Ninna Gullberg, läkare och utredare på Läkemedelsverket.

Att melatonin inte är godkänt som läkemedel för barn, men ändå används, är inte så anmärkningsvärt som det först kan låta, enligt Ninna Gullberg. Så är det nämligen med många typer av läkemedel som ges till barn.

- Det här är väldigt vanligt och ofta finns det mycket kunskap och vetenskaplig grund även när läkemedel inte är godkända.

"Snällare läkemedel"

En av orsakerna till ökningen är att andra typer av sömnläkemedel minskar, främst de som till skillnad från melatonin är beroendeframkallande, påpekar Peter Salmi, utredare inom ämnesområdet psykiatri på Socialstyrelsen.

- Professionen ser ju på melatonin som ett snällare läkemedel.

Socialstyrelsen ser inte att det blivit vanligare att behandla med psykofarmaka när en patient fått sin diagnos, däremot ökar antalet personer med adhd-diagnos. Det har på senare år också blivit lättare att skriva ut melatonin, eftersom det tidigare kravet på licens från Läkemedelsverket för att få skriva ut en viss typ av melatoninpreparat har slopats.

Långtidseffekter okända

Ett frågetecken kring melatonin är att det saknas studier kring långtidseffekterna. Professor Ingeborg Hartz vid det norska folkhälsoinstitutet har tidigare påpekat att det till exempel är okänt om medlet kan påverka könsutveckling och reproduktionsförmåga hos barn, något som konstaterats i djurförsök.

- Av rekommendationerna framgår att man ska ha noggrann uppföljning och undvika att använda det under lång tid, säger Ninna Gullberg.

TT: Vet ni om barn trots allt får melatonin under lång tid?

- Det är sådant som vi hoppas veta mer om efter den här djupare genomgången.

Receptfritt ökar

En annan stark läkemedelstrend är försäljningen av receptfria läkemedel, som har ökat med över 70 procent på tio år. Förra året köpte svenskarna receptfritt för 4,7 miljarder kronor, visar Socialstyrelsens statistik.

Det handlar om till exempel smärtstillande och febernedsättande medel, medel för nikotinavvänjning och nässprej. Kostnaderna för den här typen av läkemedel utgör nu cirka tio procent av den totala läkemedelsförsäljningen.

Förskrivningen av opioider går åt motsatt håll. Förra året fick sju procent av befolkningen minst en gång den här typen av smärtstillande medel, som verkar via det centrala nervsystemet, utskrivet på recept. Den totala förskrivningen sjunker sakta, men dygndosen per invånare och dag har sjunkit kraftigt, närmare 30 procent, sedan år 2006.

En annan tydlig läkemedelstrend är uppgången för blodfettssänkande medel bland äldre, särskilt bland dem som är över 85 år.

Fakta: Gör dig dåsig och trött

TT

Melatonin är ett hormon i kroppen som styr sömn och vakenhet. Processen påverkas av graden av ljusinfall på ögats näthinna genom signaler till den så kallade tidhållaren (biologiska klockan) i hjärnans hypotalamus.

I fullt dagsljus är melatoninbildningen, och därmed halten av hormonet i blodet, låg, medan motsatsen gäller vid mörker. När melatoninnivån går uppåt vid skymningen uppstår dåsighet och insomnande underlättas.

Källa: Nationalencyklopedin

MEST LÄST