- Det är så klart helt orimligt, och ett bevis på den ojämlikhet som växt fram i skolan sedan 90-talet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Habo kommun i Jönköpings län har det bästa behörighetsläget i landet. Där är knappt 91 procent av grundskolans lärare (mätt i heltidstjänster) behöriga för sitt jobb. I andra änden av skalan finns jämtländska Ragunda, där knappt 37 procent av lärarna är behöriga.
På riksnivå är läget oförändrat sedan förra läsåret, med 71,4 procent behöriga lärare. Men gapet mellan bästa och sämsta kommun har vidgats. I fjol hade den sämsta kommunen 43 procent behöriga lärare och den bästa 90 procent. Nu löper alltså spannet från 37 till 91 procent. Alla lärare är medräknade, även de som arbetar i fristående skolor.
Försämrad lärartäthet
Skolverkets statistik visar samtidigt att antalet grundskoleelever fortsätter att växa. Lärarkåren har inte utökats i samma omfattning, med följd att lärartätheten har försämrats lite från 12,0 till 12,1 elever per lärare. Kort sagt: Lärarbristen gör sig allt mer påmind, men den slår olika hårt mot olika orter och kommuner.
- Lärare är rörligare i dag, och dras kanske till större kommuner och städer med goda pendlingsmöjligheter. Dessutom kan löneläget skilja sig mellan större och mindre kommuner och städer, säger Lee Gleichmann Linnarsson, undervisningsråd vid Skolverket.
Skolor i utanförskapsområden och små skolor i mindre kommuner drar det kortaste strået. På en liten ort kan arbetsgivaren kanske inte erbjuda en heltidstjänst, eller kolleger i det egna ämnet, fortsätter Lee Gleichmann Linnarsson.
- Kolleger i det egna ämnet är viktigt vid bedömning och betygssättning, säger hon.
Tuff konkurrens
Ragunda har 5400 invånare och fyra grundskolor, samtliga kommunala. Svårigheten att locka behöriga lärare till kommunen gör sig allt mer påmind.
- Min analys är att det inte handlar om lön utan att det finns för få lärare som är beredda att flytta hit, säger kommunalrådet Jonas Andersson (S).
Han bedömer att enda sättet att få upp behörigheten är att utbilda och fortbilda befintlig personal.
- Det är enklare för oss att utbilda dem som redan bor i kommunen än att försöka locka hit nyutexaminerade lärare. Men jag skulle också önska fler lokala utbildningsfilialer för dem i glesbygd som vill läsa till lärare.
Trots lärarbristen skulle han inte avråda någon barnfamilj från att flytta till Ragunda.
- Eleverna är trygga och trivs, och betygen är inte så låga som man skulle kunna befara, säger han.
Assistenter
Skolverkets redovisar för första gången också statistik över gruppen lärarassistenter. Detta läsår finns det knappt 1800 sådana assistenter, omräknat i heltidstjänster. Men det är fortfarande lärare som måste ansvara för undervisning och betygssättning.
Gustav Fridolin vill ändå peka på lärarassistenternas betydelse.
- Många lärare gör i dag uppgifter som andra kan göra. När det är stor lärarbrist måste vi säkra att lärare får vara just lärare, så assistenterna är viktiga.
Han påpekar också att lärartätheten inte försämrats mer än marginellt, trots att elevantalet växt. Han påminner också om att lärarutbildningarna byggts ut, och att det skapats fler och snabbare spår till en lärarexamen. Men han lovar inga förbättringar till nästa läsår.
- Nästa stora genomlysning av personalsituationen i skolan ligger tre år fram i tiden. Vi har sagt att vi då vill se att trendbrottet påbörjats, säger Gustav Fridolin.
Fakta: Habo och Vadstena i topp
Kommuner med högst respektive lägst andel behöriga lärare (mätt i procent av heltidstjänster) i grundskolan detta läsår.
Samtliga skolor, kommunala och fristående, är inräknade.
Behörighetsgraden har ökat i 149 kommuner jämfört med föregående läsår.
I fem kommuner är behörigheten oförändrad.
I 135 kommuner har behörigheten minskat.
Ljusnarsberg har inte rapporterat in uppgifter för detta läsår.
Källa: Skolverket
Fakta: Behörigheten i de största kommunerna
Behörighetsläget i landets 15 största kommuner, mätt i procent av antal lärartjänster. Såväl kommunala som fristående skolor ingår.
Källa: Skolverket
Fakta: Mer än en miljon elever
Elevantalet i grundskolan har ökat med 25000 sedan förra läsåret.
Grundskolan har detta läsår 1049490 elever.
Elevantalet fortsätter att öka de närmaste åren, till 1093800 läsåret 2023/24.
Källa: Skolverket
