Under det första halvåret 2017 anmäldes 279 fall av misstänkt terrorfinansiering, enligt Ekots sammanställning. Det är nästan lika många som under hela fjolåret, då det anmäldes 298 fall, och drygt tio gånger så många som 2014.
Att anmälningarna ökar behöver dock inte betyda att fler stöttar terrorgrupper med pengar. Fallen är dessutom svåra att utreda.
- Väldigt många transaktioner visar sig vara helt i sin ordning, säger Angelica Wallmark, sektionschef vid Finanspolisen, till Ekot.
Finanspolisen har sedan 2014 möjlighet att stoppa transaktioner som misstänks gå till terrorverksamhet, men den har aldrig använts. Enligt Angelica Wallmark beror det på att polisens utredning ofta visar att transaktionerna inte har med terrorism att göra.
- Viss del av den här inrapporteringen avser ju en väldigt låg misstanke som verksamhetsutövaren får och när vi tittar på informationen så ser vi att den inte håller, och då avfärdar vi de här misstankarna, säger hon till Ekot.
I augusti skärptes lagen om penningtvätt i terrorsyfte och nu är bankerna skyldiga att göra ännu hårdare kontroller av sina kunder.
Banker, finansinstitut och mäklare måste enligt lag anmäla misstänkt penningtvätt till Finanspolisen och ange varför man misstänker att det rör sig om brott.
Källa: Sveriges Radio