Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

170719-cannabis-497200_se.ttela_1.jpg
Albanien har blivit en viktig producent för den europeiska och svenska cannabismarknaden. Här bränner albansk polis drygt 16 000 cannabisplantor. Arkivbild.

Blomstrande cannabismarknad göder gängkrig

Beslagen av cannabis är på väg mot rekordnivåer. För kriminella gäng innebär marknaden stora inkomster och när droghandeln ska delas upp följer konflikter med dödsskjutningar.

Resan börjar ofta i Albanien. Landet har fått allt större betydelse på den europeiska drogmarknaden och är enligt EU:s polisorgan Europol den största leverantören av cannabis i Europa.

Drogerna förs sedan till Nederländerna, Belgien eller Tjeckien. Därifrån rullar tunga lastbilar, ibland med flera hundra kilo narkotika, vidare mot Öresundsbron och Sverige.

Oro för ökat inflöde

På bara sex månader har Tullverket gjort rekordbeslag vid gränsen – hittills drygt 400 kilo marijuana och 1 000 kilo hasch. Under hela förra året beslagtogs 1 385 kilo cannabisprodukter och året före 411 kilo.

- Populariteten avseende cannabis har ökat de senaste åren. Bruket förekommer i hela Sverige. Det betyder att det finns kontinuerlig efterfrågan och det skapar en stor marknad för de kriminella aktörerna, säger Suzan Al Shannag, koordinator vid Tullverket.

Legaliseringen av medicinsk cannabis i Danmark nästa år kan ytterligare öka flödet till Sverige, enligt Tullverket. Det finns en oro för att narkotikan kommer att säljas till personer som inte använder den som läkemedel.

Öppen knarkhandel

De lastbilar som lyckas överlista tullen säljer vidare drogerna till kriminella nätverk i Malmö, Göteborg och Stockholm.

Knarkhandeln fungerar som motor för de kriminella gängen och är den stora inkomstkällan. Ett gram cannabis kostar 100–200 kronor på gatan och ofta handlar gängkonflikterna om vem som har rätt att sälja var.

- Många av de kriminella uppgörelser vi sett de senaste åren handlar om narkotikan, säger Linda Staaf, chef för underrättelseenheten på Nationella operativa avdelningen (Noa) vid Polisen.

I Sveriges 23 särskilt utsatta områden sker knarkhandeln i princip helt öppet.

- Många gånger är det inkörsporten för yngre personer för att komma in i de lokala kriminella nätverken. Man positionera sig i gängen genom att sälja narkotikan, säger Linda Staaf.

Stoppa nya individer

Enligt polisen finns det cirka 200 mer eller mindre löst sammansätta kriminella nätverk i Sverige. Totalt ingår drygt 5 000 personer.

För att hindra nätverkens framfart jobbar polisen på två fronter, dels med att försöka minska lönsamheten, dels öka förtroendet för samhälle, polis och rättsväsende.

- Det handlar mycket om att inte få in nya individer i de här nätverken. Sen jobbar vi från polisens sida, dels på egen hand och dels med andra aktörer, mer brottsutredande. Där satsar vi verkligen mot kriminella organisationer och siktar på strategiska aktörer, möjliggörare och mot dem som står för våldskapitalet, säger Linda Staaf.

Pågått i decennier

Utvecklingen mot en öppen narkotikamarknad i de utsatta områdena har pågått i flera årtionden och har flera orsaker, enligt Staaf.

- Det har att göra med betydligt större frågor än narkotikaefterfrågan. Det är ett utanförskap, socioekonomisk utsatthet, hög arbetslöshet, trångboddhet och fler faktorer, säger hon och fortsätter:

- Det går inte att enbart fokusera på brottsligheten som sådan för det finns så många individer som riskerar att dras upp. När vi får bort en individ från den kriminella marknaden finns det alltid flera som är beredda att ta över den platsen.

Fakta: Cannabisbeslag

Tullens cannabisbeslag, hasch och marijuana, de senaste åren:

2017 (första halvåret): 1 400 kilo

2016: 1 385 kilo

2015: 411 kilo

2014: 858 kilo

2013: 910 kilo

Källor: Tullverket och Polisen

MEST LÄST