Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180220-forsvar-619646_se.ttela_1.jpg
Saab visar upp sin nya modell 39-8 Jas Gripen E i hangaren i Linköping. Arkivbild.

Dyr nota för avskräckande försvar

Försvarsinvesteringar på ytterligare 168 miljarder kronor till 2030 skulle ge Sverige ett avskräckande försvar, enligt försvarsmaterielutredningen.

Utredningen konstaterar att stora materielinvesteringar behövs för att Sveriges försvarsförmåga inte ska börja avta efter 2020.

Som en vägledning för politikerna har utredningen bedömt och prioriterat en lång rad försvarsprojekt som anses vara relevanta. Att genomföra alla skulle sammanlagt kosta 168 miljarder kronor till 2030, utöver nuvarande ekonomiska ramar. Och då är inte ökade personalkostnader med.

"Väsentlig skillnad"

En sådan satsning skulle, enligt Wahlberg, ge en väldigt potent försvarsmakt med högre uthållighet, tillgänglighet och slagkraft och med god överlevnadsförmåga.

- Det blir en väsentlig skillnad, säger han.

Ambitionen är att försvarsmakten ska kunna möta ett väpnat angrepp i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare. Helst i tre månader utan hjälp från andra länder.

Wahlberg vill inte spekulera i hur länge Sverige skulle kunna stå emot ett angrepp. Enligt honom skulle dock ett sådant försvar vara "väldigt krigsavhållande" eftersom det skulle kosta så mycket att angripa Sverige.

I fall inte politikerna vill gå hela vägen och satsa 168 miljarder, så har utredningen prioriterat projekten i tre olika steg.

Sårbart stridsflyg

Mest prioriterat är att stärka förbanden genom att köpa in mängdmateriel, som till exempel soldatutrustning och se till att befintlig materiel kan användas fullt ut. Dessutom förordas bland annat ytterligare kustrobotar, stärkt sjöminerings- och amfibieförmåga, att Sverige behåller fem ubåtar och att man satsar på mer artilleri och luftvärn. De åtgärderna skulle kosta 56 miljarder.

I det andra steget, som kostar 65 miljarder, ligger stort fokus på att stärka stridsflygsystemet.

Det handlar om att hitta en balans med bra sensorer, till exempel radar, fungerande stridsledningssystem, större vapenarsenal och förmåga att sprida ut flygvapnet på baser så att det inte lätt kan slås ut av en angripare.

Wahlberg beskriver flygstridskrafterna som "väldigt sårbara" och uppger dessutom att flygplanen har för lite vapen.

Två nya ubåtar

I det tredje steget, som kostar 47 miljarder, satsas framför allt på marinstridskrafterna, med bland annat ytterligare ubåtar, men även till exempel raketartilleri till armén.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman tycker att utredningen inte ger politikerna något annat val en att satsa på alla de tre stegen för 168 miljarder.

- Det är ett mycket kärvt och ärligt budskap som serveras, säger han.

Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark vill att regeringen nu ger besked om långsiktigt stärkt försvarsekonomi. Centerns Daniel Bäckström anser att utredningen visar på ett "stort uppdämt" materielbehov som måste fyllas.

Utredningen lägger dock också förslag på omprioriteringar om politikerna inte vill utöka dagens ekonomiska ramar.

Framför allt vill man skjuta på inköpet av luftvärnssystemet Patriot, vilket skulle ge tolv miljarder kronor att lägga på annat. Framför allt på att underhålla befintlig materiel i förbanden och på basutrustning till 50 000 soldater.

Sverigedemokraterna vill avbryta inköpet av Patriot och satsa på en annan lösning. De anser att utredningen ger dem rätt.

Utredningen bedömer också att de planerade åtgärder som riksdagen beslutat om för försvarsperioden 2016–2020 är underfinansierade med sex miljarder kronor.

Fakta: Utredningens prioriteringar till 2030

Steg 1

Ökat vidmakthållande och materielunderhåll: 10 miljarder kronor (mdr)

Köp av mängdmateriel: 10 mdr

Stärkt logistik: 5 mdr

Stärkta marinstridskrafter (t ex kustrobotar, minor, behåll fem ubåtar): 7 mdr

Stärkt artilleri: 4 mdr

Utökat luftvärn: 5 mdr

Behåll gamla Jas-plan tills de nya är operativa: 8 mdr

Förbättra ledningsstödsystemen: 3 mdr

Ökad förmåga till maskering, vilseledning och telekrig: 2 mdr

Bibehåll hemvärnets förmåga: 2 mdr

Totalt: 56 mdr

Steg 2

Stärkt sensorförmåga: 11 mdr

Drönare för spaning: 4 mdr

Ökad förmåga för hemvärn: 4 mdr

Modernisera stridsfordon och stridsvagnar: 4 mdr

Robotluftvärn till Visbykorvetter: 3 mdr

Fler jaktrobotar till Gripen och bättre spridning och skydd för flygbaser: 15 mdr

Stärkt luftvärnsförmåga, armén: 10 mdr

Köp av mängdmateriel och vidmakthållande av materiel: 10 mdr

Ammunition: 4 mdr

Totalt: 65 mdr

Steg 3

Stärkta marinstridskrafter, bland annat två nya ubåtar: 15 mdr

Utökat skydd för flygstridskrafterna: 5 mdr

Raketartilleri och markbaserade robotar med längre räckvidd för armén: 7 mdr

Stärkt sensorförmåga, inklusive radarspaningsflygplan: 10 mdr

Förbättrad luftvärnsförmåga: 10 mdr

Totalt: 47 mdr

Sammanlagt (Steg 1,2 och 3) 168 mdr

Källa: SOU 2018:7

MEST LÄST