Eliasson: Vi måste få ner mordnivåerna

Under 2017 drabbades Sverige av 43 dödsskjutningar. Det nya året har inte börjat mycket bättre.

ANNONS
|

I veckan valde rikspolischefen Dan Eliasson bort att närvara på Folk och försvars konferens i Sälen. I stället har han informerat sig om polisens arbete mot den grova brottsligheten i Malmö, Göteborg och i Stockholmsområdet.

Det finns en del att uppdatera sig om. För bara några dagar sedan detonerade ett explosivt föremål vid polisstationen i stadsdelen Rosengård i Malmö och orsakade materiella skador. I samma stad exploderade en polisbil under mellandagarna. I Rinkeby i Stockholm har två unga män skjutits till döds och förra helgen skedde dödsskjutningar i Helsingborg, Sundbyberg och Malmö.

"Betydande våldspotential"

Nu gäller det att se till att det dödliga våldet inte eskalerar, säger Eliasson under ett besök i Malmö i veckan.

ANNONS

- Våldspotentialen som vi har sett på Järvafältet (främst Rinkeby, Tensta och Husby) och i Malmö är betydande. Det går snabbt när de kriminella nätverken börjar skjuta på varandra och det vill vi inte se. Vi vill få stopp på det.

Förra året sköts 43 människor ihjäl i Sverige och de allra flesta fallen är kopplade till kriminella konflikter. Samtidigt lämnade polisen över 2,7 procent färre våldsbrottsärenden till åklagare 2017 jämfört med året innan.

- Nu gäller det för oss att visa att vi bryter även den trenden. Och det ska vi göra under 2018 – jag har stora förhoppningar att det ska klaras av. Eller rättare sagt: vi får inte misslyckas där. Vi ska förbättra resultatet även på det området, säger Dan Eliasson.

Totalt sett redovisade dock polisen 3,1 procent fler ärenden till åklagare under 2017 jämfört med 2016.

ANNONS

Fler måste vittna

- Sedan tror jag att man har viss förståelse för att dödligt våld i gängmiljöer, där de som berörs inte vill bidra särskilt mycket i rättsutredningarna, får negativa konsekvenser för utredningsverksamheten på det totala när det gäller våldsbrottslighet.

TT: Känner du en oro över att även, så att säga, vanliga människor inte alltid vågar vittna?

- Jag är genuint orolig för befolkningens vilja att berätta om vad man har sett då det finns dödligt eller grovt våld. Benägenheten att vittna är inte så stor som svensk polis skulle önska. Vi kan ge skydd och vi kan ge stöd i de processerna, men allt för många väljer att inte berätta vad de har sett och hört, säger han.

Eliasson framhåller den skärpta vapenlagstiftningen, som trädde i kraft vid årsskiftet, som ett starkt verktyg mot den organiserade brottsligheten. Numera kan personer som misstänks för grovt vapenbrott häktas direkt. För polisen är det även en möjlighet att komma åt kriminella som kan vara misstänkta för ännu grövre brott.

ANNONS

- Ibland når vi inte framgång i mordutredningar, men vi vet egentligen vem som har begått det hela. Kan vi då plocka in personen för narkotika eller grovt vapenbrott och frihetsberöva personen är det värt mycket i syfte att skapa trygghet i samhället.

"Leva som vanligt"

Enligt polisen är risken för att allmänheten ska skadas av kriminella uppgörelser oftast liten, men en vecka in på det nya året dog en man i 60-årsåldern i Huddinge efter att han råkat plocka upp en handgranat som exploderade.

- Det är klart att vi alla känner oro när vi hör om skjutningar och handgranater. Men man får gå tillbaka till basfakta – det är inte vanligt att tredje man drabbas. Svensken ska leva som vanligt. Sedan kan det finnas situationer när man ska vara vaksam, men Sverige är i grund och botten ett tryggt land, säger Dan Eliasson.

ANNONS
TT

Fakta: Flera dödsskjutningar i Sverige

Allvarliga våldsbrott i Sverige sedan julhelgen:

17 januari: Ett explosivt föremål detonerar utanför polisstationen i Malmöstadsdelen Rosengård. Ingen person skadades, men materiella skador uppstod på privata bilar och polishusets fasad.

14 januari: En 21-årig man skjuts till döds vid Per Albin Hanssons väg i Malmö vid halv tio på kvällen. Mannen avlider av sina skador på sjukhuset.

14 januari: En man i 30-årsåldern skottskadas i Rissne centrum i Sundbyberg vid midnatt och avlider på sjukhus.

12 januari: En 23-årig man dör i en skottlossning i Helsingborg. En man i 20-årsåldern förs till sjukhus med allvarliga skador.

12 januari: Två personer skottskadas på en pizzeria i Uppsala. En 19-årig man sitter häktad misstänkt för försök till mord.

8 januari: En man i 25-årsåldern avlider av sina skador sedan han blivit beskjuten på en restaurang i Rinkeby.

7 januari: En man i 60-årsåldern omkommer i en explosion vid tunnelbanestationen Vårby gård, söder om Stockholm, vid 11-tiden. Den förbipasserande mannen plockade upp en handgranat från marken.

31 december: En man i 20-årsåldern blir skjuten till döds i ett garage i Rinkeby.

29 december: En polisbil exploderar utanför polisens lokaler i centrala Malmö. Ingen person skadas. En 22-årig man sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för grov skadegörelse.

Fakta: Kraftig ökning på senare år

Förra året sköts 43 personer ihjäl och 140 skadades i 320 skjutningar.

Antalet dödsskjutningar i Sverige har ökat kraftigt under senare år. 2016 och 2015 skedde 30 respektive 33 dödsskjutningar, enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Att jämföra med att under såväl 2011 som 2012 dog 17 människor av skjutvapen.

ANNONS