Beroende på om lamporna som eleverna håller är tända eller släckta representerar de ettor eller nollor – det binära talsystemet – och motsvarar tillsammans ett ord.
Beroende på om lamporna som eleverna håller är tända eller släckta representerar de ettor eller nollor – det binära talsystemet – och motsvarar tillsammans ett ord.

Ettor och nollor utmanar lärare i grundskolan

Inom en snar framtid ska alla lära sig programmering i grundskolan. Men för en del elever är det redan verklighet.

ANNONS
|

Lokalen är full av ettor, nollor och femteklassare. Femmorna kommer från Tullgårdsskolan i Stockholm och Högåsskolan i Knivsta, söder om Uppsala. Åtta av dem står uppställda på rad med var sin liten lampa.

Beroende på om lamporna är tända eller släckta representerar de ettor eller nollor – det binära talsystemet, datorers grundspråk. Klasskamraterna ska räkna ut vilka ord lamporna bildar.

- Jag tror att man utvecklar sig själv väldigt mycket när man får göra sådana här utmaningar, säger Amanda Larsen från Högåsskolan.

ANNONS

Det är " EU code week " och eleverna är på besök i en UR-studio för en förhandsvisning av programmet " Programmera mera 2.0 " – och för att lära sig mer om programmering.

"Kan ganska mycket"

Algoritm, binär kod, sekvens, it-paket – termer som säkerligen flyger över mångas huvuden landar hos femteklassarna. Tillsammans löser de uppgift efter uppgift som programledaren Karin Nygårds lägger fram.

- Jag kan ganska mycket om programmering, men jag känner att jag blev bättre nu, när jag fick göra utmaningarna säger Amanda Larsen.

Från och med höstterminen nästa år ska svenska grundskole- och gymnasieelever få lära sig datorprogrammering i framförallt ämnena matematik och teknik. Men det är redan nu möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån den nya planen – och på en del ingår programmering redan i undervisningen.

- Jag tror att vi började i slutet av trean. Nu går jag ju i femman, så ganska länge ändå, säger Amanda Larsen.

ANNONS

- Det är jätteroligt. Det är en lektion, men det känns inte som en lektion. Man får göra nya grejer, och så älskar jag att hålla på med datorer.

Lärare behöver utbildning

Programmering är dock långt från en självklar del i svenska lärares kompetensrepertoar. Enligt en undersökning som Lärarnas riksförbund (LR) gjort saknar exempelvis närmare sju av tio matematiklärare på högstadiet helt utbildning i programmering. Skolverket förebereder därför en rad informations- och utbildningsinsatser för att lärarna ska vara redo när det blir skarpt läge nästa år.

Det lär behövas, tror Amanda Larsen:

- Alla lärare är ju inte jättebra på teknik, så därför är jag väldigt glad att ha Maria som vår tekniklärare. Jag tror att vi behöver fler lärare i Sverige som Maria.

Pedagogen hon pratar om heter Maria Franzén, ämneslärare i teknik och bild.

"Blir kalas"

- Jag upplever att det är lektioner som eleverna uppskattar otroligt mycket. Det är oftast väldigt, väldigt lustfyllt, säger Maria Franzén.

ANNONS

- Det blir kalas att alla får möjligheten att lära sig de bitarna.

Det blir såklart en inkörsperiod, men Maria Franzén är övertygad om att det kommer att bli bra. Den största fällan är just att eleverna tycker att det är så kul. För de ska ju lära sig saker, inte bara leka med tekniken.

- Jag upplever ibland att tekniken är så otroligt lustfylld för mina elever vilket gör att det ibland kan bli svårt att hålla fokus på själva innehållet i lektionerna. Då kan det vara bra att man är uppmärksam som lärare.

TT
Fakta: Programmering i skolan

I mars beslutade regeringen om förändringar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att stärka elevernas digitala kompetens.

Mer konkret innebär det bland annat att:

• Programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik.

• Eleverna ska stärka sin källkritiska förmåga.

• Eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

• Eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018. Det är dock möjligt att arbeta utifrån de omskrivna styrdokumenten sedan den 1 juli i år.

Källa: Regeringen och Skolverket

ANNONS