Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171029-samtyckeslag-552303_se.ttela_1.jpg
Regeringen har lovat en ny samtyckeslag men juridiska experter varnar för orimliga förväntningar på lagen, som inte väntas leda till att fler döms.

Experter: Samtyckeslag missar målet

Den utlovade samtyckeslagen är inte rätt väg att gå för att få fler dömda för sexövergrepp, enligt experter. Sexbrott är ofta svåra att bevisa och de problemen består även om lagen ändras. De senaste åren har andelen uppklarade våldtäkter mer än halverats.

I spåren av metoo-kampanjen passade regeringen förra helgen på att utlova en ny samtyckeslag, som sannolikt införs till nästa sommar. Men juridiska experter varnar för orimliga förväntningar.

Ingen instans, och inte heller den kommitté som kom med förslaget, bedömer att fler kommer att dömas för övergrepp.

- Om man tittar på den allmänna debatten så framställs det ibland som att en samtyckeslagstiftning är den sista brickan i pusslet för att komma tillrätta med sexualbrott. Men så är det naturligtvis inte, utan det är avsevärt mer komplext än så, säger Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president.

"Väldigt besviken"

Risk finns att tilltron till rättsväsendet skadas, anser Bengt Ivarsson, ordförande i Advokatsamfundet.

- När det går upp för dem som anmäler att det blir inga fällande domar utan det blir ungefär samma utfall som i dag, då tror jag att man kommer att bli väldigt besviken. Risken är att man i ännu mindre omfattning än i dag anmäler när man blivit utsatt, säger Ivarsson, som också var expert i utredningen om lagen.

Problemet med sexualbrott är att de ofta är svåra att bevisa. Och det blir inte lättare med en samtyckeslag enligt åklagarna, som är kritiska till skrivningen om att samtycket ska "komma till uttryck".

- Hur visar man att det fanns samtycke, respektive avsaknad av samtycke? Just att bevisa att något inte förelegat är en stor svårighet, säger Marianne Ny, överåklagare på utvecklingscentrum i Göteborg.

Sexuella detaljer

Samtidigt riskerar ett större fokus att riktas mot den drabbade, som kan få utstå än mer integritetskränkande frågor än i dag.

- I och med att man måste ha ett samtycke för varje enskilt moment, innebär det att såväl åklagare som försvarare och målsägarbiträde måste ställa frågor kring dessa moment. Och att sitta och berätta om sitt sexuella umgänge i detalj inför en domstol tror jag är oerhört jobbigt för de flesta människor, säger Bengt Ivarsson.

Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att en stor del av anmälningarna om våldtäkt inte går vidare till åtal. För tre år sedan ledde 20 procent av de våldtäktsbrott som handlagts av polisen till att en person åtalades. Första halvåret i år är motsvarande siffra 8 procent.

- Det ser väldigt lågt ut och vi har uppmärksammat att det har varit problem på området. Men vad siffran egentligen säger vågar jag inte uttala mig om eftersom vi inte analyserat det på djupet, kommenterar överåklagare Marianne Ny.

Bättre utredningar

Men om lagstiftning inte är rätt väg att gå – vad krävs då för att rättsväsendet bättre ska komma åt sexövergrepp och våldtäkter?

- Det finns bara en väg att gå och det är bättre brottsutredningar. Att man anmäler tidigt och att polis och åklagare blir duktiga på att säkra bevisning på ett tidigt stadium. Det är nyckeln till framgång, säger Fredrik Wersäll.

Sedan kommer man ändå inte att nå fram i alla de ärenden där det kanske ändå förelegat en våldtäkt, påpekar Marianne Ny.

- Kravet på bevisning för fällande dom ligger högt, det ska vara ställt utom rimligt tvivel. Den vanligaste invändningen är att samlaget skedde med samtycke. Och det krävs ganska mycket för att slå hål på den invändningen, konstaterar hon.

Flera instanser är också positiva till en samtyckeslag, bland annat Polismyndigheten och Socialstyrelsen.

Regeringen anser att lagförändringen till en samtyckeslag kommer att sända en tydlig signal kring att allt som inte är frivilligt är ett övergrepp och därmed få en stark förebyggande effekt.

Fakta: Frivillighet förtydligas

Sexualbrottskommittén har lämnat förslag på helt ny lagstiftning kring sexualbrott.

I dag är lagen formulerad som så att det krävs våld eller tvång för att ett brott ska räknas som våldtäkt. Alternativt att gärningsmannen utnyttjar en person som är medvetslös, sover, är allvarligt rädd, berusad, sjuk eller befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Detta ska även omfatta våldtäktsbrott där den som utsätts bemöter övergreppet med passivitet.

I kommitténs förslag förtydligas frivilligheten. Valet att delta måste komma till uttryck genom ord eller handling.

Tanken är att detta ska fånga de fall där det inte förkommit tvång och gärningsmannen inte heller utnyttjat att personen befunnit sig i en särskilt utsatt situation eller beroendeställning. Exempelvis situationer där gärningsmannen överraskat målsäganden med en sexuell handling.

Sexualbrottsutredningen har även andra förslag, bland annat om ett oaktsamhetsrekvisit, skärpt syn på sexualbrott mot barn som fyllt 15 men inte 18 år samt att gärningar ska vara straffbara även när gärningsmannen själv inte fysiskt utför övergreppen.

Källa: SOU 2016:60

Fakta: Uppklaringen sjunker

Andelen våldtäkter som klaras upp har de senaste åren mer än halverats.

Av 4 004 handlagda våldtäktsbrott under första halvåret 2017 ledde 302 – eller 8 procent – till åtal.

Motsvarande siffra för 2016 var 12 procent. Totalt 3 047 handlagda våldtäktsbrott, varav 354 ledde till åtal.

Nivån 2015 var densamma – 12 procent. Sammanlagt 3 062 handlagda våldtäktsbrott, varav 375 ledde till åtal.

2014 var andelen 20 procent. Totalt 6 786 handlagda våldtäktsbrott, varav 1 357 ledde till åtal.

Mellan 2013 och 2009 låg personuppklaringsprocenten i snitt på cirka 22 procent. Högst var den 2009 med 31 procent.

Källa: Brå

MEST LÄST