- Det finns ingen anledning att stänga några dörrar utan vi bör ha en öppenhet för den process som pågår, säger Hultqvist till TT från den stora årliga säkerhetskonferensen i München.
Striderna i östra Ukraina mellan proryska separatister och regeringsstyrkor utbröt efter den ryska annekteringen av Krimhalvön våren 2014, och över 10000 dödsoffer har krävts sedan dess.
Sverige har nu i en rapport från förre Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen – numera rådgivare till Ukrainas president Petro Porosjenko – föreslagits kunna få en ledande roll i en styrka eftersom Sverige inte är med i Nato.
Fogh Rasmussen föreslår att styrkan ska innehålla 20000 soldater från icke Nato-länder samt 4000 poliser.
Bedöma en helhet
Peter Hultqvist är mycket noga med att peka på att regeringen vill ge positiv kraft till en sådan process, men också att det är mycket långt till ett startskott. Och om Sverige ska delta med soldater krävs det enligt Hultqvist att insatsen följer internationell lag och rätt, att den accepteras av alla inblandade parter och att dess upplägg kan antas leda i positiv riktning.
TT: Och vad säger du om att Sverige kan ta en ledande roll?
- Det har jag inga kommentarer till, för jag vill se resultatet av det här och ta ställning till en helhet så småningom. Men man bör signalera en positiv grundinställning och återkomma när det finns något konkret att ta ställning till.
"Är jätteviktigt"
Hultqvist säger, som han har gjort flera gånger tidigare, att det är Ryssland som brutit mot internationell rätt i och med annekteringen av Krimhalvön.
På frågan om hur viktigt fred i Ukraina är för Sverige och säkerhetsläget i Östersjöregionen svarar Hultqvist:
- Det är klart att det är jätteviktigt. Det här är ett grannland till våra grannländer och vi har haft en krigssituation i fyra år nu.
Fakta: Konferensen i München
Säkerhetskonferensen MSC i München pågår i dagarna tre med ett späckat program. Här är några av huvudpunkterna:
Under fredagen inledningstalade Tysklands och Frankrikes försvarsministrar samt FN:s och Natos generalsekreterare.
Paneldiskussion om försvarssamarbetet i EU och Nato.
På lördagen talade Storbritanniens och Turkiets premiärministrar, EU-kommissionens ordförande, Rysslands utrikesminister och USA:s nationella säkerhetsrådgivare.
Paneldiskussioner om kärnvapensäkerhet, Sahel-området och jihadism.
På söndagen står bland annat tal av Israels premiärminister och Irans och Saudiarabiens utrikesministrar på dagordningen.
Paneldiskussion om USA:s utrikespolitik och läget i Mellanöstern.
