Medan samtliga Vårdförbundets yrkesgrupper ökat med 2,26 procent sedan 2010, har antalet chefer, handläggare och administratörer som helt eller delvis arbetar mot vården ökat med 35,87 procent. Det visar en granskning som tidningen Vårdfokus gjort, baserat på statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Siffrorna avser inte vårdadministratörer som avlastar vårdpersonalen – där har det i stället skett en minskning med 2,71 procent under perioden, uppger tidningen.
"Det är alltså den administrativa överbyggnaden som ökar kraftigt snarare än det direkta stödet ute i vården", skriver Vårdfokus.
Riktade bidrag
Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, menar att en del av förklaringen handlar om en ökad mängd riktade statsbidrag.
- Många säger att de varit tvungna att rekrytera in centrala handläggare för att kunna svara upp mot kraven i statsbidragen. Sedan är det ju också så att många landsting lagt ut en hel del på entreprenad – och även det kräver mycket administrativt arbete, säger hon.
Ny kodning
En annan förklaring skulle kunna vara att regionerna och landstingen i dag använder sig av en kodning där sjuksköterskor som också har en form av chefstjänst kodas som chefer – vilket inte var fallet för ett till två år sedan.
Men att det blir fler chefer behöver inte heller vara en dålig sak, hävdar Agneta Jöhnk.
- Flera landsting har satsat jättemycket på att få fler förstalinjechefer, och det eftersom man inte vill ha så stora medarbetarspann. Det är satsningar vi gjort tillsammans med de fackliga organisationerna.
TT