Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180220-forsvarindustrin-620503_se.ttela_1.jpg
Det amerikanska luftvärnssystemet Patriot användes under försvarsövningen Aurora 17.

Industrin: Fler frågor än svar

Mer forskning och utveckling och bättre tillgång till utrustning för Försvarsmakten. Det ser den svenska industrin som positivt i försvarsmaterielutredningen. Men kritiken mot nuvarande situation är hård.

- Utredningen belyser tydligt problematiken med en sedan länge underfinansierad verksamhet. Utredningen ger väldigt många frågor men färre tydliga svar, säger Robert Limmergård, generalsekreterare på branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen.

När utredaren Ingemar Wahlberg i dag presenterade Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov mellan åren 2021 och 2030 framkom att det behövs totalt 168 miljarder kronor för att nå bästa operativa förmåga. Detta utöver de 53 miljarder kronor som är budgeterat för försvaret år 2020.

Brottas med ett arv

- Det är arvet vi har att hantera utifrån den politik som har förts och som tillsammans med ett antal faktorer har samverkat på ett för landet olyckligt sätt, säger Limmergård.

Som exempel på olyckliga faktorer nämns att Försvarsmakten har ett stort materielomsättningsbehov eftersom det pågår en accelererande teknisk utveckling i kombination med ett försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge.

Samtidigt framhålls att dagens försvarsmaterielutredning inte är svaret på allt. Den ska sättas i relation till perspektivstudien som Försvarsmakten släpper i slutet på veckan. Där ska försvaret berätta vilken försvarsinriktning som krävs i framtiden.

- Försvarsförmåga byggs genom kompetent personal med rätt materiel. Det krävs en helhet, säger Robert Limmergård.

Mer forskning

Materielutredningen skriver att försvarets forsknings- och utvecklingsverksamhet behöver stärkas. Något som välkomnas av industrin.

- Forskningen har varit avsevärt reducerad de senaste tio åren. Vi har tappat mycket beställarkompetens i Sverige säger Limmergård.

Utredningen tycker att försörjningssäkerheten behöver stärkas. I korthet innebär det att Försvarsmakten ska ha bättre tillgång till den utrustning och system som behövs för att klara sina uppgifter när det gäller beredskap och krigsduglighet samt ”tillgång till kompetens och resurser för att vidmakthålla förmåga i fred, kris och krig”.

- Det är bra att detta tas. Marknaden har förändrats de sista fem åren med ökad globalisering och större konkurrensutsatthet. Dessutom är det nya affärsmodeller och samarbetsformer, säger Robert Limmergård.

Beroende av Saab

I sammanhanget lyfter utredaren fram att Försvarsmakten "är starkt beroende av Saab AB:s kompetens när det gäller såväl stridsflygförmågan som undervattensförmågan”. Dessutom säger man att det råder oklarheter kring hur detta beroende ska hanteras i framtiden.

Saab ville på tisdagen inte kommentera utredningen. I förra veckan när bolaget presenterade årsbokslutet för 2017 sa bolagets vd Håkan Buskhe, angående materielutredningen, till TT.

- Det finns ett materielberg som man måste hantera och det finns en politisk vilja att göra mer inom försvaret, sade Saab-vd:n då.

MEST LÄST