Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171215-assistanspraxis-582116_se.ttela_1.jpg
Försäkringskassan slår fast att färre beviljas statlig assistansersättning sedan myndigheten har börjat tillämpa två vägledande domar. Arkivbild.

Mest avslag för nya som söker assistans

Det blir allt svårare att få statlig assistansersättning beviljad för den som söker för första gången. Förra året fick 79 procent avslag, i år ännu fler, enligt Försäkringskassan.

Försäkringskassan slår i en ny rapport till regeringen fast att färre beviljas statlig assistansersättning sedan andra halvan av 2016. Det beror bland annat på att myndigheten då började tillämpa två vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen 2012 och 2015 om villkoren för rätt till assistans.

Förutom att studera effekterna av domarna har myndigheten haft i uppdrag att analysera flödet av personer in och ut i systemet för ersättning.

Ökade kraftigt

Myndigheten konstaterar att de flesta funktionshindrade som söker assistansersättning för första gången får avslag numera. Det har skett en ökning av avslagen hela 2000-talet men de senaste åren har de ökat kraftigt.

Förra året fick 79 procent avslag när de ansökte för första gången. I år väntas andelen avslag bli ännu högre. Antalet personer med statlig assistansersättning var under 15 000 i november i år. Det är 1 200 färre än för två år sedan. Skälet är framför allt, enligt Försäkringskassan, att många fler än tidigare får avslag på sin ansökan. En viktig orsak till att personer lämnar den statliga assistansen är att de dör, men nu kommer också allt färre in.

TT frågar Madeleine Harby Samuelsson, statssekretare hos statsrådet med ansvar för assistansen, Åsa Regnér (S), om det i praktiken kan innebära att den statliga assistansersättningen på lång sikt försvinner. I alla fall om utvecklingen fortsätter.

- Det är inget vi kan svara på nu, det har vi den stora utredningen om LSS till, svarar hon.

Drogs in

Enligt analysen fick 188 personer ersättningen indragen under 2016. Av dem berodde 38 direkt på de vägledande domarna. I övriga fall bedömdes hjälpbehovet vara mindre eller så fick kommunen ta över ansvaret för personlig assistans.

Madeleine Harby Samuelsson framhåller att de allra flesta som nekas statlig assistansersättning, eller som får den indragen, får stöd från till exempel kommunen. Kommunerna kan också ge personlig assistans. Tidigare i veckan kom Socialstyrelsen med en genomgång av hur det stödet ser ut och konstaterade att det oftast handlar om färre timmar eller insatser av lägre kvalitet, jämfört med den statliga assistansen.

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade, LSS, som infördes 1994.

1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16 000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I november i år hade strax under 15 000 statlig assistans, cirka 1 200 färre än 2015.

Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman.

Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

Förra året, 2016, minskade utgifterna något.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.

I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

MEST LÄST