Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Saeideh Solimani, klinikchef på Folktandvården i Rinkeby, möter många patienter som dragit sig för att gå till tandläkaren på grund av att de inte anser sig ha råd. Ofta är deras tandvårdsbehov både stora och komplexa.

    Nytt tandvårdbidrag hjälper inte utsatta

    Snart blir det billigare att gå till tandläkaren när tandvårdbidraget fördubblas. Men betydligt mer behövs för att förbättra tandhälsan hos samhällets svagaste grupper.

    Utbredd karies, tandlossning redan i unga år, infektioner och värk. Det är sällan som personalen på Folktandvården i socioekonomiskt utsatta Rinkeby i nordvästra Stockholm möter patienter med friska tänder.

    Många har länge dragit sig för att besöka tandvården, ofta på grund av att de inte har råd.

    - Det är mycket vanligt. De söker till oss när de har akuta problem, men kommer inte regelbundet, säger Saeideh Solimani, klinikchef på Folktandvården i Rinkeby.

    Invånarna i Rinkeby är inte ensamma. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har nästan var tionde svensk inte gått till tandläkaren det senaste året, trots att de egentligen behövt det. Dålig ekonomi är en orsak.

    Känner inte till

    Och även om svenskarnas tänder i allmänhet blir bättre, ökar samtidigt klyftorna i tandhälsa. Utlandsfödda och socioekonomiskt svaga grupper hör till dem som släpar efter.

    För att fler ska ha råd att gå till tandläkaren fördubblas nu tandvårdsbidraget, från 150–300 kronor per år till 300–600 kronor per år, beroende på ålder.

    Men om det får någon effekt är svårt att bedöma, säger Saeideh Solimani. I Rinkeby känner många inte ens till att bidraget existerar.

    - All hjälp de här patienterna kan få är självklart bra. Men de flesta som dyker upp hos oss har inte den informationen om det allmänna tandvårdsbidraget. Och oftast blir behandlingen så omfattande att det lilla bidraget inte spelar så jättestor roll, säger hon.

    Löser inte problemen

    Även Björn Klinge, professor i parodontologi vid Malmö universitet och Karolinska institutet, befarar att det höjda bidraget inte kommer att hjälpa dem som behöver det mest.

    - Det täcker i bästa fall undersökningen. Om någonting vidare ska åtgärdas får man stå för det själv. För den som upplever sig inte ha råd är det dessvärre så att detta inte löser de problemen, säger han.

    Tidigare studier har konstaterat att tandvårdsbidraget inte når de svaga grupperna. Enligt Försäkringskassan använde 80 procent av dem med hög inkomst bidraget, jämfört med bara 48 procent av dem med låg inkomst.

    - Det är oroande. Vi önskar att fler skulle komma till tandvården regelbundet. Genom att problem upptäcks och behandlas i tid blir tandhälsan bättre och kostnaderna mindre för kunden, säger Saeideh Solimani.

    Nytt system

    Hon efterlyser riktad information på olika språk om tandvårdsbidraget från Försäkringskassan.

    - Det skulle kunna ge effekt. 300–600 kronor täcker i alla fall en hel del av undersökningskostnaderna, och då hade vi kunnat stoppa de här omfattande tandvårdsbehoven mycket snabbare.

    Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om tandvårdssystemet. Björn Klinge hoppas på en helt ny modell där tandvård stegvis inkluderas i högkostnadsskyddet för sjukvården. I dag måste patienter inom tandvården själva stå för hela kostnaden upp till 3 000 kronor per tolvmånadersperiod, och får därefter bara 50 procent av kostnaden subventionerad upp till 15 000 kronor – medan patienter inom sjukvården aldrig behöver betala mer än 1 100 kronor.

    - Både munnen och kroppen borde ingå i det systemet. Det ska inte bero på vilken dörr du väljer på sjukhuset om du betalar 200 kronor eller kanske 2 500 kronor för en behandling, säger han.