Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180218-natattackerpartier-617779_se.ttela_1.jpg
Sverige har valt att inte gå över till ett elektroniskt valsystem, bland annat för att minska risken för it-attacker mot valsystemet. Arkivbild.

Partier rustar för cyberhotet

Svenska riksdagspartier har rustat upp för ett tufft år när det gäller intrång och it-attacker. Men av säkerhetsskäl är de förtegna om hur de skyddar partiet och sina politiker.

"Det är ovanligt, men riskerna kan öka under ett valår när intresset för politik och mediebevakning ökar", skriver Niklas Gillström, pressekreterare för Moderaterna, i en mejlad kommentar till TT.

Såväl Gillström som Mattias Gökinan, it-strateg på Socialdemokraterna, och Sverigedemokraternas pressassistent Ludvig Grufman hävdar bestämt att de är väl förberedda.

"Vi bedriver ett strategiskt it-säkerhetsarbete och kan konstatera att dataintrångsförsöken blir fler", skriver Gökinan.

Hårdare krav

"Ökad polarisering, hårdare debattklimat och hotbilden mot Sverige ställer krav på oss som politisk organisation. Av naturliga skäl kan vi inte gå in på några detaljer gällande våra säkerhetsrutiner", skriver Grufman.

Enligt Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan, har risken för attacker mot Sverige under valåret 2018 förändrats i grunden jämfört med hur det såg ut inför valet för fyra år sedan.

- Det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen är mer ansträngt. Tonläget i utrikespolitiska utspel är annorlunda jämfört med för fyra år sedan. Sedan har det skett ett antal saker som har rapporterats av myndigheter – bland annat i USA, Frankrike och Storbritannien, men även av Säpo och den militära underrättelsetjänsten i Sverige, säger han.

Demokratin måltavla

Ökad polarisering mellan olika grupper i samhället gör också risken större, enligt Palmertz.

- Det är klart att det är bördig jord för både informationspåverkan och användning av cyberoperationer av olika slag.

Måltavlorna för attackerna kan vara själva demokratin som styrelseskick. Men det kan också röra sig om att någon vill påverka valutgången i en viss riktning, enligt Palmertz.

- Man kan också försöka ändra bilden av länder som Sverige i andra länder eller i hemlandet. Då kan man vara ute efter att försvåra alliansbildning eller samarbete generellt, inom EU till exempel.

MEST LÄST