Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/6

    Så vill politikerna införa striktare kontroll av de religiösa friskolorna

    Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill förbjuda religiösa friskolor helt. Men övriga riksdagspartier tror inte på lösningen.
    – Ett totalförbud skulle vara verkningslöst, säger Erik Bengtzboe (M), skolpolitisk talesperson.

    Socialdemokraterna vill gå längst i frågan om religiösa friskolor. Partiet går till val på att förbjuda religiösa friskolor helt och hållet.

    Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister lyfter fram två anledningar till ett förbud.

    – Vi vill att barn ska ha rätten att fritt forma sin egen uppfattning och inte utsättas för påverkan om vad man ska tro och inte tro, säger hon.

    S menar att religiösa friskolor driver på segregation och klyftor i samhället.

    – Den svenska skolan ska vara en mötesplats där folk från olika bakgrund träffas. Vi är livrädda för en utveckling där skolorna blir allt mer uppdelade, konstaterar Anna Ekström.

    Förslaget har i dagsläget bara stöd från Vänsterpartiet i riksdagen.

    L vill stoppa nyetablering

    Under Liberalernas landsmöte förra hösten fattade partiet beslut om att driva på ett förbud mot nyetableringar av religiösa friskolor, samt att nuvarande skolor inte ska tillåtas att utöka sin verksamhet.

    Partiledaren Jan Björklund har tidigare beskrivit det som "ett av våra allra viktigaste krav i regeringsförhandlingarna".

    – Det finns ju problem med konfessionella friskolor, det ska man vara rätt öppen med. Ur integrationssynpunkt finns det en problematik kring det här området, säger Christer Nylander (L), skolpolitisk talesperson.

    Varför ställer ni er inte bakom S-förslaget?

    – Det finns ett antal skolor som fungerar rätt väl och det vore synd att lägga ner dem, särskilt de som följer de regler som finns. Sedan finns det så klart de som inte fungerar, och där ska vi skärpa inspektionen så att man kan bli av med de problem som finns.

    Sverigedemokraterna vill att Skolinspektionen får 100 miljoner kronor extra utöver dagens anslag. Detta för att kunna göra fler oanmälda besök på skolor, och därmed en hårdare granskning.

    – Fram till dess att Skolinspektionen fått de här pengarna och resurserna är på plats vill vi ha ett temporärt stopp på nyetablering, säger Stefan Jakobsson (SD), skolpolitisk talesperson.

    SD vill även kunna införa ett system med statligt tillsatt rektor. En akut åtgärd för misskötta skolor.

    – Är det en skola som inte levererar, då måste vi kunna gå in och sätta in egen kompetent rektor, som kan driva skolan på ett bättre sätt, byta ut ledningen, byta ut dåliga lärare. Slutligen ska man kunna dra in tillståndet, säger Stefan Jakobsson.

    Även Moderaterna delar uppfattningen om ett temporärt etableringsstopp.

    – Vi tycker inte att nuvarande lagstiftning är tillräckligt bra. Det var inte avsikten med reformen att den skulle missbrukas av religiösa extremister. Vi ser att det finns ett intresse för att skaffa sig inflytande över svensk skola och menar att ägarprövningen och tillsynen behöver ses över för att säkerställa att så inte ska vara fallet. Under den perioden föreslår vi en paus av nyetablering, säger Erik Bengtzboe, skolpolitisk talesperson för Moderaterna.

    Något totalförbud vill partiet dock inte se.

    –Vi är övertygade om att ett totalförbud skulle vara verkningslöst. Det man ska ha klart för sig är att det även sker könsuppdelad undervisning, IS-rekrytering, och annat på andra skolor än religiös. I dag har vi problem med att skollagen inte efterföljs, och det är det vi måste säkerställa, säger Erik Bengtzboe (M), skolpolitisk talesperson.

    MP vill ha en lagskärpning

    Miljöpartiet vill också ha striktare regler för vem som får och inte får driva skola, men står varken bakom ett permanent eller temporärt etableringsstopp.

    – Ingen ska få driva friskola om vi inte är trygga med att de som driver eller finansierar är aktörer som står upp för den värdegrund, med jämställdhet och mänskliga rättigheter, som ska råda i alla skolor, säger skolminister Gustav Fridolin (MP).

    Han inväntar den utredning som regeringen har tillsatt för att fram ett sådant lagförslag.

    – Det här är en lagskärpning jämfört med i dag. I nuläget har vi ett regelverk som kontrollerar skolan när den väl finns, men vi vill en organisation som inte går att lita på från första början inte ska få driva en skola, konstaterar Gustav Fridolin.

    KD: Måste följa EU-konventionen

    Centerpartiet och Kristdemokraternas linje i frågan handlar om att ge Skolinspektionen bättre förutsättningar för insyn och hårdare kontroller.

    – Vi har många välfungerande konfessionella skolor, och många är bland de bättre i Sverige. Det viktiga här är att man följer skollagen, säger Annika Eclund (KD), skolpolitisk talesperson.

    Hon menar att EU-konventionen ger familjer rätt att välja en skola som överensstämmer med den egna religiösa övertygelsen.

    – Jag ser inte hur Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och till viss del Liberalerna, ska bryta mot de här internationella konventionerna. Jag har inte fått något bra svar, säger Annika Eclund.

    FAKTA: Religiösa friskolor

    Det finns 71 religiösa grund- och gymnasieskolor i Sverige (ej medräknat särskolor eller vuxenutbildning).

    I Göteborg finns 7 grundskolor och 1 gymnasieskola. Det gör Göteborg till den stad i Sverige som har flest religiösa friskolor.

    De konfessionella friskolornas förespråkare lutar sig ofta mot en formulering i Europakonventionen, som säger att "ska staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överenskommelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse".

    Enligt Nadia Boussaid Pettersson, jurist på Skolverket, har dock varje land sin nationella bedömningsmarginal, och rätt att avgöra hur utbildningssystemet ska organiseras för att åtagandena ska vara uppfyllda. Ett förbud mot konfessionella friskolor skulle eventuellt kräva ändringar i flera olika lagar och regelverk.