S ökar pressen på C och L

Statsminister Stefan Löfven (S) hoppas nu att de rödgröna behåller sitt mandatövertag. Det skulle öka pressen på Centern och Liberalerna att samarbeta.

ANNONS
|

I väntan på att det slutliga valresultatet fastställs har partierna lagt locket på i striden om regeringsmakten. Samtidigt pågår ett spel bakom kulisserna för att öka pressen på C och L.

Centerns Annie Lööf bekräftar att Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Anders Ygeman, via sms kontaktat hennes gruppledare. Centerns svar blev att det inte är läge för möten just nu.

Lööf hävdar att S vill kunna säga att C för samtal med dem.

- Jag tänker inte bjuda dem på det, säger hon.

ANNONS

Ta lite tid

Anders Ygeman säger att S har kontakter med alla utom SD, men vill inte gå in på hur, när eller vem.

På frågan hur lätt det är att få till ett blocköverskridande samarbete säger han att det finns betydande skillnader. Partierna måste få tid att fundera över sina positioner och vad som förenar och skiljer. Och utgången är oklar.

- Först måste vi ha ett valresultat på plats, det måste gå lite tid så att man får avstånd till valrörelsen också, säger Ygeman till TT.

Det är viktigt att det rödgröna blocket behåller övertaget i form av fler mandat, enligt honom.

- Det pekar på vem som är den mest logiska regeringsbildaren. Men till slut kokar det ner till om man kan få igenom sin budget.

På frågan om det i dag finns något som talar för att Stefan Löfven avgår självmant, före den obligatoriska statsministeromröstningen, säger Ygeman:

ANNONS

- Det är lite som tyder på att en sådan situation skulle kunna uppstå.

Försäkrar lojalitet

Både Annie Lööf och Liberalernas Jan Björklund försäkrar att deras fokus är att bilda en Alliansregering som i olika frågor samarbetar över blockgränsen.

Pressen skulle öka ännu mer på C och L om de rödgröna förblir det block med flest mandat efter den andra rösträkningen.

Det är så jämnt att otur eller tur med avrundningar kan avgöra vilket block som blir störst, enligt matematikprofessorn Svante Linusson, tidigare expert på valmyndigheten.

Mandatfördelningen är för närvarande 144-142 till de rödgrönas fördel, efter att Centern förlorade ett mandat till Sverigedemokraterna i måndags kväll.

Beroende av SD

Om de rödgröna förblir störst riskerar en eventuell Alliansregering att vara beroende av att Sverigedemokraterna röstar ja i stället för att lägga ned rösterna i varje kontroversiellt förslag som en sådan regering lägger fram.

Både C och L har sagt att de inte kan sitta i en Alliansregering som är beroende av SD:s aktiva stöd.

Stefan Löfven har avvisat att S skulle stödja en Alliansregering, men Jan Björklund tror att det kan ändras framöver.

ANNONS

Mer öppna

Moderaterna och Kristdemokraterna har varit mer öppna för att pröva en Alliansregerings vingar, utan S-stöd. KD känner sig stärkt av partiets valframgångar och anser att det talar för att väljarna vill att man följer den linjen.

Alliansledarna träffades i måndags för att diskutera läget. Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer hävdade efteråt att en Alliansregering är "det enda som finns på bordet".

Även om de rödgröna behåller sitt mandatövertag kan det vara meningslöst för statsminister Stefan Löfven att redan nu försöka inleda djupa kontakter med C och L.

- Han inser ju att C och L inte kan backa från sin utfästelse att de ska byta ut Stefan Löfven, det går inte. Och det finns inget som han kan ge till dem nu i byte, bedömer statsvetarprofessorn Henrik Oscarsson Ekengren.

Rädda ansiktet

Han resonerar om att Löfven kan komma att använda de närmaste veckorna för att "så frön för framtiden" och låta sig bli bortröstad i riksdagens statsministeromröstning av Alliansen och SD.

- Det som är politiskt omöjligt idag kan vara politiskt möjligt om tre veckor, men man måste då också fundera ut en rädda ansiktet-strategi, det måste alla hjälpas åt med, säger Ekengren Oscarsson.

ANNONS

Men han tror att det kan passera flera regeringar och statsministrar under mandatperioden, så obestämbart är läget.

TT

Fakta: Regeringsbildningen

Upprop äger rum i riksdagen den 24 september.

Därefter sker talmansvalet.

En obligatorisk statsministeromröstning ska hållas senast två veckor efter att riksdagen samlats.

Faller regeringen då, sitter regeringen kvar som övergångsregering tills en ny utsetts.

En övergångsregering har i princip samma befogenheter som en vanlig regering men den får inte utlysa nyval.

I praktiken fattar en övergångsregering endast beslut i löpande ärenden.

En talmansrunda med partiledarna inleds.

Talmannen får föra fram totalt fyra förslag på statsminister.

Om inget av förslagen godkänns, ska extra val hållas inom tre månader.

Hittills har riksdagen alltid röstat igenom talmannens första förslag.

Om statsministern avgår före omröstningen i riksdagen, börjar nuvarande talman förberedelser för talmansrundan fram till dess en ny talman valts.

Källa: Riksdagen

ANNONS