SMHI varnar för extrem vårflod

Vårfloden forsar in över Dalarna och Gävleborgs län. Läget får SMHI att varna för "extremt höga flöden". I Gävleborg har räddningstjänsten gått upp i stabsläge och fått hjälp med extra barriärer från MSB.

ANNONS
|

SMHI:s klass 3-varning gäller framför allt Norralaån norr om Söderhamn, där flödena är väldigt mycket högre än det normala. I Vågbro och Norrala fick kommunen bygga provisoriska jordvallar och undsätta översvämmade invånare med vattenpumpar under helgen. Enligt SMHI:s bedömning är vattnet på en sådan nivå som bara uppkommer i snitt vart femtionde år.

Kulminerar i veckan

På förmiddagen hölls en samverkanskonferens hos länsstyrelsen i Gävleborg för att myndigheterna skulle skaffa sig en bild av läget.

- I Söderhamn har man fått vidta flera åtgärder, som exempelvis att hjälpa till med pumpar för dem som har översvämmade källare, säger Per-Åke Svensson, handläggare inom krisberedskap hos länsstyrelsen i Gävleborg.

ANNONS

Framöver väntas kallare väder och det gör att snösmältningen avtar något, flödena väntas nå sin höjdpunkt i mitten på den här veckan. SMHI har dock utfärdat en klass 2-varning för "mycket höga flöden" i Dalarnas län.

"Är på tå"

- Kommunerna jobbar med förebyggande åtgärder, informationsinsatser och åker runt och försöker hålla koll på översvämningsläget. Hela länet är på tå kan man säga, säger Peter Forsström på beredskapsfunktionen på Länsstyrelsen Dalarna.

I Gävleborgs län, bland annat Testeboån, och Jädraån som rinner genom Sandviken, väntas vattnet forsa på bra. Gästrike räddningstjänst är förberedda.

- Gästrike räddningstjänst har gått upp i stabsläge, så där är man väl rustade. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har hjälpt till med barriärer, cirka 1000 meter barriärer. Man har redan använt 300 meter i Sandviken och Gävle, säger Per-Åke Svensson.

TT

Fakta: Vårflod

En stor vårflod med mycket höga flöden orsakas ofta av tre samverkande faktorer:

  • Mycket snö. Att se till snöns vatteninnehåll är viktigare än snötäckets tjocklek.
  • Hög dygnsmedeltemperatur. Varma dagar och kalla nätter gör att snön tinar och fryser på nytt utan stor avsmältning. Det krävs höga temperaturer under hela dygnet för en kraftig avsmältning.
  • Riklig nederbörd. Regn i kombination med höga dygnsmedeltemperaturer påskyndar avsmältningen.
  • Källa: SMHI

    ANNONS