Ärkebiskop Antje Jackelén och Svenska kyrkan har fått en ny kyrkohandbok.
Ärkebiskop Antje Jackelén och Svenska kyrkan har fått en ny kyrkohandbok.

Stor majoritet för ny kyrkohandbok

Svenska kyrkan har fått en ny handbok för hur gudstjänster ska utföras från och med pingst nästa år. Förslaget har kritiserats, men fick bred uppbackning från de politiska nomineringsgrupperna på kyrkomötet i Uppsala och röstades igenom med stor majoritet.

ANNONS
|

Det har riktats hård kritik mot att styrgruppen som har utarbetat förslaget på en ny gudstjänsthandbok inte har lyssnat på alla invändningar som har framförts genom åren. Många kyrkomusiker har varit upprörda över den föreslagna musiken och känt sig åsidosatta. Många präster har framfört att de inte känner igen sig i det nya språkbruket som enligt målsättningen ska bli "mer inkluderande".

Men på kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, är det främst grupperna med koppling till de politiska partierna som röstar, och där fanns en bred majoritet för förslaget.

Splittring?

I en lång rad debattartiklar har enskilda präster riktat kritik mot förslaget, inte sällan mot det nya inkluderande språkbruket där de traditionella patriarkala ordvalen tonas ner. En del har hävdat att rötterna till traditionen kapas, andra har beskrivit det som att Svenska kyrkan riskerar splittring.

ANNONS

- Jag är inte orolig med tanke på det breda stöd som förslaget har fått. Man ska komma ihåg att handboken inte är ett helt nytt påfund. Mycket av innehållet fanns även i 1986 års handbok och i den nya finns texter som går tillbaka till den tidiga kyrkan, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Mikael Löwegren, komminister i småländska Ljungby, är upprörd efter beslutet. Han anser att Svenska kyrkan har gett upp tanken på ett "gemensamt gudstjänstliv".

- Under täckmanteln ”mångfald” faller samfundet sönder i olika grupperingar. Den nya handboken för också Svenska kyrkan längre bort från de stora kyrkorna i stället för närmare., säger han och fortsätter:

- De framsteg som har gjorts genom fördjupad ekumenisk dialog och förnyad liturgisk forskning omintetgörs. Den nya gudstjänstordningen är både anti-ekumenisk och anti-vetenskaplig.

ANNONS

Genustänk

Det nya språket, vilket en del säkert skulle kalla "genustänket" i kyrkan, är inget nytt, påpekar dock ärkebiskopen.

- Tanken om att vi behöver ett mer inkluderande språk fanns redan under arbetet med 1986 års handbok. Teologiskt vet vi till exempel att Gud är bortom våra könsbestämningar, Gud är inte människa, säger Jackelén.

- Däremot kan man säga att vad som betraktas som ett inkluderande språk har förändrats sedan 1986 till att handla om mycket mer än manligt och kvinnligt. Det handlar nu bland annat om kön i vidare bemärkelse och om ålder, funktionsvariationer och bakgrund.

Kyrkohandboken kan sägas sätta ramen och riktlinjerna för alla former av gudstjänster när det gäller språk, liturgi, teologi och musik. Beslutet att 1986 års kyrkohandbok skulle revideras togs redan 2009.

TT
Fakta: Så fungerar kyrkomötet

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och består av 251 ledamöter. De tillsätts på samma sätt som riksdagsledamöterna efter utfallet i kyrkovalet som också avgör tillsättningar till regionala stiftsfullmäktige och lokala kyrkofullmäktige.

Det finns sammanlagt 16 nomineringsgrupper som fyller samma funktion som partierna i de politiska valen. Hälften har mer eller mindre tydlig koppling till riksdagspartierna medan de övriga är kyrkliga och regionala

Under det nu avslutade kyrkomötet i Uppsala var förslaget om en ny kyrkohandbok det största ärendet med 52 inkomna motioner.

ANNONS