Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

170630-ekospannmal-490809_se.ttela_1.jpg
Havre är populärt inom ekologiskt jordbruk. Arkivbild.

Stort sug efter ekologiska grödor

Marknaden skriker efter ekologiskt havregryn, bröd och mjöl. Men den svenska produktionen går trögt.

Under 2016 producerade de svenska gårdarna 280 000 ton spannmål som är godkänd för försäljning med ekologisk märkning, enligt ny statistik från Jordbruksverket. Skörden är en ökning med tre procent sedan året innan och motsvarar fem procent av den totala spannmålsproduktionen.

Men ökningen är liten i förhållande till behovet. Enligt den oberoende marknadsbevakaren Ekoweb saknas 60 000 ton om året för att möta den växande efterfrågan i Sverige – vilket motsvarar drygt 15 000 hektar odlingsmark. Fjolårets ekologiska skörd har varit slut sedan flera månader och branschen väntar nu på skörden i augusti, enligt Ekoweb.

Två års karens

- Det är bra lönsamhet i ekologiskt spannmål och det har varit det i flera år. Men eftersom det tar två år att ställa om till ekologiskt så är det inte så många konventionella lantbrukare som kastar sig över det här. Bestämmer du dig nu så skördar du 2019 och ingen vet ju hur behovet ser ut då. Det är lite gambling, även om framtiden ser lovande ut på sikt, säger Cecilia Ryegård.

Enligt Cecilia Ryegård är trenden att köpa ekologiskt i kombination med svenskt starkare än någonsin. En förändring hon har sett är att fler butiker nu även skyltar med att exempelvis morötter och havregryn är svenska och ekologiska, något som tidigare främst syntes på mjölk och kött.

Trenden att köpa ekologiskt på den animaliska sidan påverkar även spannmålsbranschen, eftersom många djurbönder behöver använda ekospannmål som foder.

- Det är stort sug på ekospannmål nu. Det är många djurgårdar som ställer om, vilket gör att det blir mer djur som behöver spannmål, säger Niels Andresen, verksamhetsledare för intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna.

Bättre lönsamhet

Enligt en färsk rapport från rådgivningsföretaget LRF Konsult var lönsamheten något bättre för ekologiska växtodlingsföretag än konventionella under 2015. De ekologiska företagen hade då två procentenheter högre överskott. Dock brukar ekologiska odlare behöva lägga in fler arbetstimmar, och lönsamheten har varit likvärdig eller något lägre åren innan.

TT: Om det är bättre lönsamhet, varför ställer inte fler gårdar om?

- Företagen vill veta att det här är en långsiktig trend, vilket det finns en tendens till, och inte bara en fluga från konsumenterna. Odlingsmässigt har heller inte alla gårdar förutsättningarna för ekologiskt, det kan exempelvis bero jordartsskillnader eller tillgång till areal i närområdet, säger Jimmy Larsson, segmentschef för Skog- och Lantbruk.

Fakta: Lönsamhet för växtodlingsföretag

År Ekologiska gårdar Konventionella gårdar

2015 26 procent 24 procent

2014 24 24

2013 23 24

2012 26 26

Procenttalet gäller resultat före avskrivningar minus finansnetto för växtodlingsföretag. Resultatet gäller innan framtida investeringar, uttag av egen lön, skatter, ränta på eget kapital och vinst

Källa: LRF Konsult

MEST LÄST