Tjejer överlägsna killar i samarbete

Svenska elever är ganska duktiga på att lösa problem gemensamt, visar en färsk Pisarapport. Sverige placerar sig en bit över OECD-snittet, men med överlägset bättre resultat för tjejerna.

ANNONS
|

Kunskapstesten Pisa förknippas med matte, läsning och naturvetenskap. Men OECD, som ansvarar för Pisa, brukar också låta testa ett fjärde område. Senast fick 15-åringarna visa prov på "gemensam problemlösning", att i grupp lösa problem. Testet – det första i sitt slag – genomfördes 2015 men resultaten släpps först nu.

Singapore kammade hem den högsta snittpoängen (561), följt av Japan (552). Sverige fick 510 poäng vilket är över OECD-snittet och ger plats 17 av 51 rankade länder.

Bäst i allt

Resultaten var till viss del väntade eftersom ett lands resultat i de olika delproven brukar korrelera. Samarbets-ettan Singapore var bäst även i matte, läsning och naturvetenskap 2015 medan Sverige höll sig kring eller strax över OECD-snittet. De 510 poängen i samarbete är till och med något bättre än vad som kunde förväntas utifrån de övriga resultaten.

ANNONS

Det slående i rapporten är att tjejerna i alla länder visade bättre samarbetsförmåga än killarna. Sverige sticker ut, med en poängskillnad på hela 42 poäng till tjejernas fördel. Bara Finland hade ett större gap.

Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige, jämför med Pisaomgången 2012, när det fjärde testet var individuell problemlösning. I Sverige presterade killar och tjejer lika.

- När samarbets-dimensionen läggs till händer alltså något radikalt. Flickorna är överlägset bättre, säger hon.

Olika krav?

Eva Lundgren konstaterar att Pisa visar att tjejer världen över månar mer om relationer, är intresserade av andras åsikter och vill att andra ska lyckas. Killar, däremot, ser snarare samarbete som en metod för att själva prestera bättre. Så varför är resultatskillnaderna särskilt stora i Sverige?

- Kanske finns en självbild att Sverige är ett föregångsland vad gäller jämställdhet. Det är vi på vissa områden, men detta pekar på traditionella könsmönster. Vilka krav och förväntningar ställer vi på flickor och pojkar vad gäller social kompetens, ansvar för relationer och empati? frågar Eva Lundgren retoriskt.

ANNONS

Enligt gymnasieminister Anna Ekström (S) har det länge varit fokus på kunskapsresultat och likvärdighet i svensk skola, medan jämställdhet inte lyfts på samma sätt.

- Skolan arbetar fortfarande med olika jämställdhetsprojekt, separerade från undervisningen. Men som jag ser det handlar jämställdhet i skolan om hur undervisningen går till – att vi ställer höga krav på både flickor och pojkar. På det området har det nog gjorts för lite, säger hon.

Ska det bli mer fokus på jämställd undervisning måste skolan få mer resurser, fortsätter hon.

- Lagstiftningen finns redan på plats. Problemet är brist på tid och brist på kompetensutveckling, säger Ekström.

TT
Fakta: Pisa vart tredje år

Pisa är en förkortning för Programme for International Student Assessment.

Pisa undersöker förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse bland 15-åringar.

Ansvarig för Pisa är samarbetsorganisationen OECD.

Pisa genomförs vart tredje år. Huvudresultaten i Pisa 2012 presenterades 2013 och resultaten i Pisa 2015 presenterades 2016.

Pisa 2012 visade att Sverige hade den största resultatförsämringen av alla 33 OECD-länderna som deltog i undersökningen. Begreppet "Pisachock" myntades.

Pisa 2015 visade förbättrade svenska resultat i alla tre undersökta områden. Sverige ligger därmed åter på eller över OECD-snittet, men resultaten var inte lika bra som i början av 2000-talet.

I Pisa 2012 testades även individuell problemlösning, 2015 gick det fjärde delprovet ut på gemensam problemlösning.

Fakta: Så testades förmågan

I undersökningen "gemensam problemlösning" deltog 52 länder, varav resultaten för 51 redovisas. (Frågetecken kring Malaysias resultat, som därför lyfts ut.)

Testet var datorbaserat. Eleverna genomförde ett simulerat grupparbete genom att interagera med virtuella, datorstyrda gruppkompisar.

Exempelvis skulle eleverna svara på frågor om ett fiktivt land och de två virtuella gruppkompisarna dök upp i chatten med olika metodfrågor och invändningar. De elever som valde att bemöta dem med diplomati och konstruktiva förslag – och alltså kunde få dem att dra åt samma håll – fick högre poäng.

Testets mätförmåga har kontrollerats mot tester i riktiga klassrum, där elever fått interagera med andra personer.

Källa: OECD

Fakta: Resultat
Fakta: Pisa 2015, alla svenska resultat

Naturvetenskap: Pojkar 491 poäng, flickor 496 poäng. Skillnaden inte statistiskt signifikant.

Matematik: Pojkar 493 poäng, flickor 495 poäng. Skillnaden inte statistiskt signifikant.

Läsförståelse: Pojkar 481 poäng, flickor 520.

Gemensam problemlösning: Pojkar 489 poäng, flickor 531 poäng.

Resultaten i de tre förstnämnda proven offentliggjordes förra året.

Källa: Skolverket och OECD

Fakta: Dataspel och chattande

I delprovet Gemensam problemlösning fann experterna flera faktorer som påverkar resultaten:

God läsförmåga påverkar sannolikt resultaten i alla delprov.

Elever som spelar dataspel på fritiden hade inte nytta av det i samarbetstestet, tvärtom. Däremot syntes ett positivt samband mellan att vara aktiv i sociala medier och resultat i testet.

Elever som vittnar om en god stämning mellan eleverna på skolan gjorde bättre ifrån sig i testet.

En heterogen elevgrupp på skolan tenderade också att ge bättre resultat i testet.

Källa: OECD

ANNONS