- Fler får vård snabbt, fler får också en bättre överlevnad och färre insjuknar och dör i de här sjukdomarna, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
För hjärtinfarkt och stroke har dödssiffrorna sjunkit med cirka 40 procent under de senaste tio åren. Fler som drabbats av cancer lever också längre och förekomsten av högt blodtryck och höftfrakturer har minskat. Förbättrad folkhälsa och förebyggande behandling tros vara en del av förklaringen. Även internationellt står sig svensk sjukvård bra och hamnar i topp vad gäller överlevnad efter cancer, stroke och hjärtinfarkt.
Nya utmaningar
Samtidigt står sjukvården inför nya utmaningar. Den psykiska ohälsan ökar och står i dag för nästan hälften av sjukskrivningarna. Att vården har svårare att möta behoven inom psykiatrin tror Hans Karlsson delvis beror på att orsakerna till insjuknandet ofta är mer komplexa.
- Det är allt ifrån skolan, arbetslivet och kanske hur vi har det i våra relationer på hemmaplan. Därför är inte vårdens påverkan på insjuknandet lika stor som i andra sammanhang, säger han.
Rapporten visar även på skillnader i förtroendet för sjukvården mellan befolkningen i stort och patienterna.
- Patienterna som faktiskt har kontakt med vården och som får insatserna har en betydligt positivare bild av sjukvården än befolkningen i allmänhet, säger Hans Karlsson.
Stora ålderskullar
På sikt är den största utmaningen för svensk hälso- och sjukvård dock kompetensförsörjningen.
- Det finns stora ålderskullar som kommer att vara över 80 år framåt medan gruppen som är mellan 20 och 64 år som oftast är i arbete och betalar skatt ökar inte alls i samma takt, säger Hans Karlsson.
Rättad: I en faktaruta i en tidigare version av denna text framgick inte att det är invånarnas förtroende för sjukvården som SKL mätt och som redovisades i tabell.
Fakta: Förtroendet för sjukvården
Invånarnas förtroende för sjukvården i sin helhet i olika län angivet i procent
Västernorrland: 46,2
Gävleborg: 51,5
Norrbotten: 55,2
Västra Götaland: 56,7
Skåne: 56,9
Sörmland: 57,5
Dalarna: 58,3
Blekinge: 59,0
Stockholm: 59,8
Jämtland Härjedalen: 60,7
Värmland: 61,5
Kronoberg: 63,1
Gotland: 63,8
Västmanland: 65,0
Västerbotten: 66,5
Östergötland: 67,3
Uppsala: 69,0
Halland: 71,2
Örebro: 71,9
Jönköping: 72,0
Kalmar: 72,2
Riket: 60,7
Källa: SKL
Rättad: I en faktaruta i en tidigare version av denna text framgick inte att det är invånarnas förtroende för sjukvården som SKL mätt och som redovisades i tabell.
Patienter är mest positiva
84 procent av befolkningen anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver.
61 procent har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet i sitt egna landsting eller region. Siffrorna skiljer sig emellertid stort mellan olika landsting och regioner.
Förtroendet för sjukhusen är högre än förtroendet för hälso-/vårdcentraler. I riket har 69 procent förtroende för sjukhusen medan motsvarande andel för hälso-/vårdcentraler uppgår till 60 procent.
Patienterna har en mer positiv bild av tillgängligheten än vad befolkningen i stort har. Andelen positiva svar är 85 procent för akutmottagning, 81 procent för primärvård och 88 procent för öppenvårdsmottagning i specialiserad vård.
Källa: SKL
