Maja Hagerman gästade Clios vänner på onsdagskvällen. Hon talade bland annat om den svenske rasbiologen Herman Lundborg och hans kärlek till "fel" kvinna, Maria Isaksson (senare Holste).
Maja Hagerman gästade Clios vänner på onsdagskvällen. Hon talade bland annat om den svenske rasbiologen Herman Lundborg och hans kärlek till "fel" kvinna, Maria Isaksson (senare Holste).

Kärlekhistoria visade vägen till mörkret

Rasbiologen Herman Lundborgs och samebördiga Maria Holsters kärlekhistoria väckte journalisten, författarinnan och tv-producenten Maja Hagermans nyfikenhet. Men det hon fick reda på var allt annat än vackert.

ANNONS
|

Hon är flerfaldigt prisbelönad för sina fackböcker om Sveriges historia och uppmärksammad för flera historiska tv-dokumentärer. Under många år har Maja Hagerman intresserat sig för det kanske mest skrämmande historiekapitlet, hur Sverige redan på 1800-talet var ledande inom rasforskning och att senare, 1922, grundades ett rasbiologiskt institut i Uppsala som upphörde 1958.

2015 gav Maja Hagerman ut boken Käraste Herman: Rasbiologen Herman Lundborgs gåta.

– Han var chef för det rasbiologiska institutet från starten fram till 1935 då han gick i pension. Men det var egentligen Hermans kärlekshistoria med en kvinna av tornedalsfinsk och samisk börd, Maria, som intresserade mig, berättar hon ett par timmar innan hon ska föreläsa för Clios vänner på torsdagskvällen.

ANNONS

Lyssna på:Maja Hagerman som sommarpratare i radions P1

I ett arkiv råkade Maja Hagerman hitta en samling på 1 000-tals brev till Herman Lundborg, från vänner och hustrun i Uppsala som skrev till honom under hans månadslånga vistelser i norra Sverige.

Många av breven är från unga kvinnor, flera var hans assistenter och några av dem lär ha blivit gravida. En av kvinnorna, lantbrukardottern Maria Isaksson (senare Holste) från Tornedalen, blev han dock förälskad i. I hemlighet fick de en son, Allan. Efter att Hermans hustru gått bort gifte han sig med Maria 1936. Då var sonen nio år och hade två legala halvsyskon.

– Herman reste alltid iväg med unga ogifta kvinnliga assistenter från institutionen i Uppsala. Maria fann han i Tornedalen och han tog henne till Uppsala där hon fick arbeta som städerska på institutionen, säger Maja Hagerman.

Snart insåg hon vidden av Herman Lundborgs arbete bland samer och den tornedalfinska befolkningen. På uppdrag av regeringen mätte, fotograferade, samlade och jämförde han närmast fanatiskt deras ansikten och kroppar.

Herman Lundborg var övertygad om att rasblandning orsakade sjukdomar och hotade den "svenska rasen". Han introducerade vetenskapen rasbiologi.

– Det finns ju inget bland människor som heter ras. Men Herman var inbiten nazist, när partiet bildades i Sverige 1924 talade han om för grundarna var han stod. Han gick inte med i partiet, men hyllade Hitler. I början diskret, sedan mer öppet.

ANNONS

Dessutom hade Herman Lundborg tyska vänner, bland dem flera forskare – så kallade rasexperter – som hade stort inflytande under nazitiden. Han gjorde ofta resor till Tyskland och hans metoder, bland annat tvångssterlisering, användes inom SS.

– Om Herman Lundborg fått hållas i Sverige hade det fått oanade konsekvenser. Men han gavs aldrig lagliga möjligheter, utan fick ägna sig åt "folkupplysning", säger Maja Hagerman.

Precis som vissa politiska ledare i dag var Herman Lundborg skicklig på att inte säga vad han menade, men han fick det ändå sagt. Offentligt yttrade han själv sällan grova nedsättande omdömen om människor. Det överlät han åt andra. Och han såg till att de fick utrymme att göra det.

– Vi har kanske trott att idéerna om ras hade dött ut. Men det har visat sig att de har förvaltats någonstans och nu med internet är det praktiskt görbört att blås liv i dem igen. Åsikterna skymtar fram ibland nazistiska och fascistiska kretsar. Det känns försåtligt bekant, säger Maja Hagerman.

Även om rasläran är ett sorgligt kapitel i svensk historia hoppas Maja Hagerman att den kan lära de flesta av oss en del.

Herman Lundborg...

...studerade först zootomi, allmän morfologi och ärftliga sjukdomar, samt embryologi och marinbiolog, psykiatri och kriminalpsykologi.

...blev 1903 docent i psykiatri och neurologi samt hospitalsläkare i Uppsala, 1915 docent i rasbiologi och medicinsk ärftlighetsforskning och formellt 1922 professor och chef vid Statens institut för rasbiologi.

...studerade konsekvenser efter kusinäktenskap. Upptäckten att ärftliga sjukdomar förekommer oftare hos barn till kusiner medförde att traditionella kusinäktenskap upphörde.

... mest lästa, ett av dem, arbeten i rasbiologi var undersökningen av svenska värnpliktiga tillsammans med Frans Josua Linders. Arbetet ansågs som hans viktigaste som rasteoretiker.

..."rasideal" var den svenska allmogen och dess avkomma.

... tog 1919 initiativet till en stor "folktypsutställning" i Stockholm där bilder på svenskar hängde bredvid vad som enligt bildtexterna var fotografier av zigenare, tattare, vagabonder och kriminella. Utställningen stöttades av bland andra Sven Hedin, Anders Zorn och Ellen Key med flera.

• Entusiasmen och stödet för Lundborgs verksamhet minskade med tiden. Vid pensioneringen 1935 efterträddes han av Gunnar Dahlberg som påtagligt ändrade rasbiologiska institutets inriktning mot forskning om ärftliga sjukdomar.

• Tvångssterilisering enligt steriliseringslagen utfördes dock i ökande omfattning fram till mitten av 1950-talet, minskade sedan för att upphöra 1976 då steriliseringslagen avskaffades.

ANNONS