Vårdköerna inom NU-sjukvården blir allt längre. Av de 20 vårdområden vars väntetider presenteras på hemsidan vantetider.se är det endast fyra som klarar vårdgarantin.
– Så vill vi inte ha det utan vi vill uppfylla vårdgarantin, där har vi ett behov av att förbättra väntetiderna, säger Olof Ekre, områdeschef för område 2 där bland annat kirurgi- och ortopediklinken ingår.
Antalet patienter som får vänta längre än vårdgarantins 90 dagar har ökat sedan 2011. I december 2011 fick 97 procent av patienterna ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar, vid samma tid 2016 var det bara 80 procent.
– Det har byggts upp en kö som vi måste arbeta bort, och varje klinik arbetar med att korta sin kö. Men vi kommer inte lösa detta inom en kort tid, det här är ett långsiktigt arbete, säger Olof Ekre.
Vad är anledningen till de långa köerna?
– Det beror på att vi haft brist på kompetent personal i vissa läkarkategorier, men nu är vi betydligt bättre bemannade. Det är även brist på undersköterskor och sjuksköterskor, men även här ser vi en viss ljusning när det gäller rekrytering av duktig personal, säger Olof Ekre.
Neurologi är den avdelning som är sämst på att uppfylla vårdgarantin. Även här har köerna bara blivit längre de senaste åren. I december fick 95 procent sitt första besök inom 90 dagar, samma tid 2016 var det endast 52 procent.
– Anledningen är att vi är för få neurologer och det har varit ett stort problem. Vi hade en minskning av personal för två-tre år sedan när det var många som gick vidare till andra jobb. Men vi anställde en neurolog så sent som förra veckan och en till som börjar i juni, säger Magnus Fogelberg, verksamhetschef för neuro- och rehabkliniken.
"Men vi kommer inte lösa detta inom en kort tid, det här är ett långsiktigt arbete"
Fogelberg ser att det börjar bli attraktivt att jobba på neurologen på NU-sjukvården igen och han känner sig försiktigt optimistisk inför framtiden.
– Det här är inget som löser sig direkt men under året hoppas jag att vi kommer upp i 70-75 procent. Och under 2018 tror jag problemet är löst, säger Magnus Fogelberg.
Även urologi och kärlkirurgi har långa väntetider. På den sistnämnde avdelningen är det 59 procent som får träffa en specialist inom vårdgarantin.
– Vi försöker leva upp till vårdgarantin men vi har bland annat brist på mottagningspersonal. Hade vi haft fler sjuksköterskor och undersköterskor hade vi kunnat organisera fler mottagningar och tagit emot fler patienter, säger Maria Wiksten Ericsson, verksamhetschef för kirurgkliniken.
Med begränsat med resurser måste de prioritera.
– Vi prioriterar de som har livshotande tillstånd. Exempel på kärlsjuka patienter som får vänta är de med åderbråck, en stor grupp som ofta är lågt prioriterad. Men vi är på gång med att göra insatser för att korta kön för den gruppen också, genom att vi ökar antalet mottagningstimmar under våren, säger Wiksten Ericsson.
Med anledning av de allt längre vårdköerna satsade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i slutet av förra året 140 miljoner extra för att minska köerna senast 1 januari 2019. En del i den satsningen är en ny regional samordningsfunktion där bland annat ett nytt telefonnummer införs dit patienter, anhöriga och andra invånare kan vända sig med frågor som berör vårdgaranti och tillgänglighet.
Läs mer: Conny väntade tolv timmar på läkareoch Näl har bland de längsta väntetiderna
