Debatt om mediers framtidsroll

Det lokala medielandskapet nu och i framtiden diskuterades vid en paneldebatt på Högskolan Väst på onsdagen. En samarbetsvilja kunde anas, men de ultimata lösningarna för en levande lokal journalistik levererades inte.

ANNONS
|

Vad vill läsarna ha för typ av journalistik, och hur ska man få dem villiga att betala för den? Vad är det för nackdelar och fördelar med de sociala mediernas allt större påverkan?

Det var många allvarliga och intressanta frågor som lyftes under debatten där representanter från media, högskola och kommun deltog. Och framför allt en uppenbar oro för hur den demokratiska debatten ska bedrivas när de lokala medierna tappar mark.

– Hur ser det ut om två år med den här utvecklingen? För vad jag och många som jag diskuterar detta med ser är att det bara krymper och till slut försvinner. Vad kan vi hjälpa till med? sa Peter Asp, informationschef i Trollhättans stad, och sträckte ut en hand.

ANNONS

Det var ett spår som flera aktörer och åhörare tangerade, bland annat Mellerudspolitikern Morgan Andersson (C), som tyckte att politikerna också har ett ansvar att hitta nya vägar för ett samtal, när allt fler lokalredaktioner försvinner.

– Det blir en polarisering i samhället när olika grupper av människor inte utsätter sig för samma typ av information. Det blir inget demokratiskt samtal, tyckte statsvetaren Helena Kjellgren angående att vi tar del av helt olika media nuförtiden.

Och fastän det vägde över mot den dystra sidan i debatten, kom det också fram vissa ljusglimtar och tankar om möjligheter i det nya sättet att konsumera medier.

– Alla har en röst nuförtiden, med sociala mediers inflytande, och det är bra ur ett demokratiskt perspektiv. Vi ser också tendenser på en motreaktion mot det fragmentiserande. Ungdomarna sitter och lyssnar på poddradio i tre timmar, många magasin går jättebra, sa Peter Sundblad, kanalchef P4 Väst.

Men faktum var att många i publiken var kritiska till utvecklingen. Framför allt krävde de svar på varför de ska betala för samma artiklar i olika publikationer. Och att det då blir mindre skrivet om det lokala.

– Jag har två tidningar, GP och TTELA, och skulle kunna riva ut några sidor varje dag där det står exakt samma sak och ser likadant ut. Sanningen är att vi hemma funderar på om det är någon idé att ha båda tidningarna, sa Christina Cliffordson, professor i pedagogik på Högskolan Väst.

ANNONS
ANNONS