Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/4

Ett kärt återseende

Hunden Mandu försvann från Trollhättan en morgon i mitten på juni. Efter 18 dagar på rymmen kunde han återförenas med sina ägare Jan och Helena Sallander.

När Jan och Helena Sallanders hund Mandu försvann från Trollhättan en morgon i mitten på juni blev sökpådraget genast stort. Förutom paret Sallander själva, engagerade sig flera frivilliga från Facebookgruppen Västra Götalands hundgrupp.

– Vi fick tips om att höra av oss till gruppen när Mandu sprang bort. Därefter hade vi daglig kontakt, säger Jan Sallander.

Ryktet om vad som hänt Jan och Helena Sallanders hund spred sig snabbt. Ett 40-tal av gruppens medlemmar engagerade sig i det fysiska sökandet och långt fler följde jakten på gruppens Facebooksida.

För att locka fram sin elva år gamla Silky terrier la paret Sallander ut klädesplagg och matbitar. Några frivilliga gillrade fällor för att fånga in honom och en kvinna tog, vid ett söktillfälle, med sig sin löpande tik i hopp om att han skulle visa sig.

– Han sågs flera gånger, men vi lyckades till en början inte att fånga in honom, säger Jan Sallander och fortsätter:

– Jag är ingen expert, men det sägs att hundar snabbt blir skygga när de rymmer.

Dagarna gick. I perioder sågs Mandu inte till någonstans. Tankarna på vad han kunde ha råkat ut för gnagde i Jan och Helena Sallanders huvuden.

– Det var hemskt att inte veta var han fanns. Om nätterna drömde jag mardrömmar om vad som hänt honom. Att det var kallt och regnigt ute kändes jobbigt, säger Helena Sallander.

Efter en tids tystnad fick paret in flera tips om att Mandu setts i Grästorp. En tisdagskväll hör prästen i Tengene av sig efter att han observerat en omkringstrosande liten hund i sin trädgård.

De båda hundägarna gav sig genast iväg till platsen och möttes av flera frivilliga från Västra Götalands hundgrupp. Tillsammans vandrar de längs med ett fält och rätt vad det är får de syn på Mandu. En kvinna smyger sig sakta fram, tar sats och kastar sig över jycken. Mandu var fångad.

– Så fort han fick syn på mig och Helena började svansen att vifta. Sedan blev det gråt och kramar, säger Jan Sallander.

När Mandu hittades hade han varit borta i 18 dagar. Han var mager, smutsig och hade fått flera fästingar. I övrigt mådde han bra.

– Han var väldigt hungrig när vi hittade honom, men återhämtade sig snabbt, säger Helena Sallander och berättar att hon tog med sig hunden ut till parets stuga på landet för att låta hunden vila upp sig.

– Nu är allt som vanligt igen. Det är en lättnad att ha fått hem honom, säger Jan Sallander.