Planetär geologi är ett ganska litet forskningsområde i Sverige, men det hindrade inte Andreas Johnsson från att ägna sin master-uppsats åt landskapsformer på Mars. Nu är han postdoc-forskare och specialiserar sig på landskapsformationer på Mars. Han bor med familj i Trollhättan och pendlar till jobbet på Göteborgs universitet, där han ägnar stor uppmärksamhet åt en viss krater på Mars.
– Den heter Istok efter en stad i Kosovo. Jag hittade den av en slump och ville gärna ge den ett svenskt ortsnamn, som Kil, där jag kommer ifrån. Men enligt International Astronomical Union fanns det redan flera svenska namn på Mars, så det gick inte, säger Andreas Johnsson och ler.
Den relativt unga kratern, bara 200 000 år, visade sig vara perfekt för Andreas forskning på grund av dess välbevarade bäckraviner. Istok ligger i Mars permafrostområde, ett område som i cykler om 120 000 år värms upp när Mars polaxel ändrar sin lutning.
– När polarkalotten på Mars tinas upp börjar kilometertjocka istäcken vandra till lägre breddgrader. Det ger också mer vatten i atmosfären som faller ner som snö. När detta smälts skapas skred på kratersidorna och slamströmmar av lera, sand och stenar, säger Andreas.
I sin forskning jämför Andreas Mars bäckraviner med deras motsvarighet på Svalbard, dit han åkt på fältarbete nästan varje år sedan 2007.
– Materialet från Svalbard visar på en otrolig likhet med Svalbards och Mars bäckraviner. Jämförelsen gav otvetydiga bevis för att Istoks raviner skapats av vattenavrinning. Från Svalbard tog jag med mig en djupare förståelse och en större ödmjukhet inför ravinerna på Mars, säger Andreas.
Resultatet visar dels att vatten flutit på Mars senare än vad forskarna tidigare trott, och att mängden vatten är större än vad äldre studier beräknat. Om detta ger vatten på kvarnen till teorier om utomjordiskt liv återstår att se. Andreas betonar försiktighet i spekulationerna.
– Våra resultat har vidgat vyerna för livsvänliga miljöer. Eventuellt skulle Mars kunna vara en plats för liv, men förmodligen mest för enkla organismer.
