Hon föddes i Sverige, men kände sig inte svensk. Som yngst av fyra systrar växte Hülya Basaran upp på Kronogården, i ett segregerat Trollhättan.
Uppväxten präglades av tanken på att familjen snart skulle flytta tillbaka till hemlandet Turkiet. Vägen in i det svenska samhället kändes lång och onödig.
– Jag var väldigt omotiverad som ung och saknade förebilder. Trots att jag var duktig i skolan skolkade jag ofta genom att stanna hemma, säger Hülya Basaran.
När föräldrarna kom till Sverige för att arbeta i slutet på 60-talet var tanken till en början att de bara skulle stanna i några år. Men åren gick och familjen blev kvar.
Med tiden kom Hülya Basaran att integreras i samhället allt mer, men motivationen till att studera fanns inte. Hon hoppade av gymnasiet och startade i stället så småningom en klädbutik.
– Genom att driva eget företag har jag lärt mig att bli mer effektiv och lösningsfokuserad. Det har jag haft nytta av senare i livet.
Under tiden som butiksägare började Hülya Basaran fundera på framtiden. Hon hade hunnit gifta sig och skaffa barn, men saknade fortfarande en utbildning.
– Min man som också har sina rötter i Turkiet, men som inte är uppvuxen här, såg möjligheter i Sverige som jag tidigare inte sett. Han gav mig ett annat perspektiv på saker och fick mig att våga.
Efter fem och ett halvt år som butiksägare började Hülya Basaran studera på lärarprogrammet. Under utbildningens gång läste hon till en kurs i svenska som andraspråk och vid studiernas slut började hon arbeta som lärare i förberedelseklass på Kronans skola.
Där gavs hon snart redskap att utveckla sin kompetens, sitt tankemönster och arbetssätt.
– På Kronans skola lärde jag mig att jobba på ett mer språkutvecklande sätt med hjälp av digitala verktyg. Jag förstod vikten av kontinuerlig återkoppling till eleverna.
Hon startade en blogg där hon beskrev sin pedagogik och sina olika arbetsmetoder för att inspirera andra lärare. 2012 nominerades hon till lärarpriset Guldäpplet och allt eftersom fick hon flera föreläsningsförfrågningar.
I samband med en föreläsning under Gothia fortbildnings konferens Flerspråkighet i fokus, i början på 2015, fick Hülya Basaran en glädjande förfrågan från förlaget med samma namn.
– De undrade om jag kunde tänka mig att skriva en bok om mina erfarenheter och mitt sätt att arbeta med nyanlända elever.
Ett erbjudande hon inte kunde tacka nej till. I somras påbörjade hon skrivandet under semesterveckorna i Turkiet och i början av 2016 var boken Nyanlända elever i mitt klassrum färdig.
– Jag vet att andra litar på mig och mina kunskaper. När jag skrev boken var jag rädd att för mycket fokus skulle hamna på verktygen, när det i själva verket handlar om hur du använder dem.
Sedan två år tillbaka har Hülya Basaran arbetat som förstelärare på mottagningsenheten Välkomsten i Trollhättan. Där träffar hon nyanlända elever i åldrarna 7-15 år.
I undervisningen använder hon sig av digitala resurser för att skapa arbetsätt som inkluderar eleverna.
– Det ska synas att det är en flerspråkig klass. Vi ser modersmålet som en tillgång i lärandet och försöker använda oss av det när vi utvecklar det svenska språket.
Under lektionerna har hon med sig sina egna erfarenheter från skoltiden. Hon vill hjälpa eleverna att plocka fram sina framtidsdrömmar och finnas som en inspirerande förebild för dem.
– Jag känner att det här är ett område där min kompetens kommer till sin rätt, där jag kan bidra och göra skillnad, säger hon.
Ålder: 40 år.
Bor: Lextorp.
Familj: Man och två barn.
Gör: Arbetar som förstelärare på mottagningsenheten Välkomsten i Trollhättan.
Aktuell: Med boken Nyanlända elever i mitt klassrum, som handlar om hur man kan arbeta med språkutveckling genom digitala resurser.
Intressen: Skolutveckling, att skriva och resa.
