Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

_MG_4175
TÄVLINGSMÄNNISKA. Sanna Neselius gillar de flesta idrotter, och tränar helst målinriktat. – Det är kul att vara med, men det är ju roligast att vinna, säger hon.

Hon slåss för säkerheten

Sanna Neselius är boxaren från Trollhättan som tillhört världseliten. Inför OS i Rio har hon fått en ny roll - IOK:s expertrådgivare med fokus på hjärnskakningar.

Ska amatörboxarna använda hjälm på OS i Rio?

– Ja, säger Sanna Neselius, som handplockats till en expertgrupp som utrett frågan, på uppdrag av Internationella Olympiska Kommittén.

Hon vet vad hon pratar om. För två år sedan doktorerade Sanna Neselius på hjärnskakningar inom idrotten. Hon lyckades genom sin forskning utveckla en metod för att ta reda på när en idrottare återhämtat sig från en hjärnskakning.

– Tidigare var det standard att anta att en hjärnskakning läkt efter en vecka. Men det kan ta mycket längre tid än så, säger Sanna Neselius.

Vid en hjärnskakning skadas axon - nervtrådar - i hjärnan. Från axonen läcker ett visst protein, så kallat NFL eller neurofilament protein, ut i ryggmärgsvätskan. När axonen läkt slutar de utsöndra NFL. Genom att mäta halten protein i ryggmärgsvätskan har Sanna Neselius och hennes forskargrupp kunnat se när en hjärnskakning läkt.

– Det första en idrottare frågar efter en skada är "när kan jag börja träna igen?" Nu kan vi ge svar på det, säger hon.

Innan en hjärnskakning hunnit läka är hjärnan extra sårbar.

– Det är som med ett blåmärke. Tänk dig att du har en lårkaka som någon slår på, igen och igen, säger Sanna Neselius.

I dag tar hon emot idrottare från hela landet på Mölndals sjukhus, där hon arbetar som ortoped. Än så länge är sjukhuset ensamt om att använda den nya metoden.

Sanna Neselius boxningskarriär började i SAIS, Skoftebyns allmänna idrottssällskap. Hon var 21 år och van karateutövare när hon gick på sin första träning på Älvhögsborg. Där kände hon sig välkommen direkt.

– Det är en otrolig adrenalinkick att boxas. Jag tycker om att det är tuff fysisk träning, samtidigt som det är en taktisk sport.

23 år gammal gick hon upp i ringen för att utmana Sveriges dåvarande boxningsdrottning, Bettan Andersson.

– Hon hade boxats i tio år, och jag i två. Jag var jättenervös.

Men Sanna Neselius, som då hette Rauta i efternamn, vann. Boxningskarriären gick vidare under studietiden i Linköping, och Sanna tog fem SM-guld, två NM-guld och ett EM-brons. Hon rankades som tvåa i världen i proffsboxning och utsågs hemma i Trollhättan till årets idrottare år 1995.

Efter sin utbildning tog Sanna Neselius uppdraget som läkare för Svenska boxningsförbundet. Hon rekryterades av Svenska boxningsförbundets medicinska kommitté och blev sekreterare för EUBC - European Union Boxing Commission. Nu, inför OS, är hon en av åtta världsledande forskare som IOK anlitat för att utreda frågan om amatörboxarnas säkerhet.

– Det känns jättehäftigt att jag som nydisputerad blivit invald. Det är en ära att få jobba för IOK, säger Sanna Neselius.

Expertgruppen har slagit fast att amatörboxare bör ha huvudskydd, för att minska risken för hjärnskakningar och sårskador kring ögonen. Men det internationella boxningsförbundet AIBU tycker annorlunda. Efter långt övervägande bestämde de att endast damerna ska boxas med hjälm. Herrarna kör utan.

– Hjälmen har varit borta länge, och de tyckte att det kändes konstigt att införa den för en enda tävling.

Boxning räknas liksom utförsåkning, motorsport och ishockey som en risksport. Men för Sanna Neselius är sjukdomar som orsakas av stillasittande, som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar mer skrämmande.

– Det finns risker med alla sporter. Men det allra farligaste är att inte idrotta alls, säger hon.

MEST LÄST