Var ska man börja? TTELA:s team ställdes ofrånkomligen inför denna högst relevanta fråga när det var dags att skrida in på Innovatumområdet under lördagen. Så det fick helt enkelt bli ett tämligen ostrukturerat kryssande genom området för att känna festivalen på pulsen.
Arrangemanget började i fredags, pågår till och med söndag, och det var lördagen som var den stora begivenheten för den breda allmänheten. Då var det för övrigt exakt 70 år sedan ur-Saaben premiärvisades, och under festivalen firades även 40-årsjubileet av Saab Turbo med en särskildhyllning till Pelle "Mr Turbo" Gillbrand.
Området var späckat med Saabrelaterat godis, uppemot 800 bilar fanns exempelvis med i den utställning som också var en tävling i olika klasser.
På parkeringen befann sig Kicki Magnusson och Kenneth Sellgren från Blentarp i Skåne. De hade kommit i en 900 från 1982 som utrustats med det speciella campingtillbehöret Toppola vilket gör fordonet till en husbil. – Jag är den andre ägaren till bilen och Toppolan är ett originaltillbehör som vi precis köpt. Den är väldigt enkel att montera, bara att ta bort bakluckan, sa Kenneth.
– Det är han som är Saabfantast sedan länge och har det i blodet så jag har fått bli det också. Toppolan är perfekt när vi ska ut på semester, och vi ska faktiskt tillbaka till Trollhättan under Fallens dagar, avslöjade Kicki.
Weine Rydiander från Växjö är en man som i egenskap av bilmekaniker har praktisk erfarenhet av Saab. – Det är nog få som renoverat så många växellådor som jag. Som mekaniker tycker jag att Saab är enkla bilar att greja med, och rejäla. Och manualerna är dessutom väldigt lättfattliga, sa Weine, som anlände i en 900 Turbo 8 Special.
– De gjordes bara 1989 och den här har knappt gått 10 000 mil. Jag köpte den av äppelkungen Per-Olof Bergendal, och det enda jag behövde göra med bilen var att polera upp den och fixa bromsarna.
Magnus Johansson från Danderyd kom i en något äldre bil, en V4 från 1971. – När jag köpte den hade den varit i trafik i ett år, dessförinnan var den avställd i 21 år. Jag har knappt gjort någonting med den, förutom att jag lagat tre hål i golvet. Tycker det ska synas att bilen är gammal, sa Magnus. Han använder bilen året om och är ofta ute med husvagn. – Varje gång jag kliver in i den, stänger dörren och startar får jag med automatik ett leende. Sätter jag på mig en rutig keps också blir det perfekt. Och när jag ligger i 70 med husvagn tutar ingen, alla är glada.
Samma erfarenhet har Sven-Olov Törnvall från Västerås, när han kommer åkande i sin 96:a från 1962. – Så fort jag stannar på en parkering är folk framme direkt och vill prata. Man mår gott när man sätter sig i bilen och kör.
Primus Strömbom från Göteborg gick runt i och kollade läget bland de utställda bilarna. Med ett brett leende i det skäggprydda ansiktet: – Saab har alltid legat mig varmt om hjärtat. Och entusiastkretsen är så vänlig och välkomnande, sa han.
För tillfället äger han dock ingen Saab, tidigare hade Primus en 99:a, och det märktes på honom att det kliar i fingrarna över att göra comeback som ägare. – Jag överväger att köpa tillbaka den och sätta i en ny motor. Sen har jag en idé om att göra om en 9-5 eller 9-3 med Mad Max-stuk. Jag är väldigt mycket för det estetiska.
Under lördagen syntes en rad personer som på olika sätt är relaterade till företaget. En av dessa var Gunnar Larsson, som var teknisk direktör mellan 1981 och 1986. – Innan dess var jag projektledare för 9000, från 1978, och det är nog det de flesta minns mig som, sa Gunnar, som föreläste om Gunnar Ljungström, utvecklingsavdelningens chef fram till mitten av 70-talet. Han håller även på med en bok om denne, och minnena är många från tiden på Saab. – Fast jag minns främst människorna jag jobbat med och upplevt tokigheter, misslyckanden och framgångar med. Bilarna är mer döda ting.
En av de mer långväga gästerna under festivalen var Mark Marcon från Toronto. – Jag är en stolt Saabägare och inte redo att överge skeppet än. Jag har två 9-3:or och det är inga problem att hålla dem i toppskick, sa kanadensaren, som besökt festivalen flera gånger tidigare.
– Den här gången hade jag affärer i Oslo så det var en bra ursäkt att komma till Trollhättan. Och när du ser allt här går det knappast att tro att detta är ett dött bilföretag. Det kanske är en hint om en uppståndelse.
Mats Pettersson från Trollhättankom i sällskap med två barnbarn och en av dennes kompisar. Han jobbar på Nevs, men var inte med då det begav sig på Saabtiden. – Men vi har Saab nu och jag försöker alltid att gå hit under festivalen. Roligt att se folk från andra länder och alla bilar. Det är ju inga skrotbilar som visas upp direkt, sa han.
Lördagens antagligen mest extrema Saab tillhör vänersborgaren P-A Johansson. Hans 9-3 TXR är ett specialbygge utöver det vanliga, och härbärgerar bland annat över 1 000 hästkrafter. – Jag har inte använt den på ett par år på grund av tid och energi, men i går klockan tio dammade vi av den och startade den för att ha med bilen under festivalen, berättade P-A.
Dessutom hade han med sig det nya projektet, kallat Black Turbo. Den är byggd av P-A och hans kompisar under vintern och visades på Elmiamässan i påskas. – Bilen är bland annat lite bredare, sänkt och har 340 hästar i stället för 280. Och så har vi gjort egna 20-tumsfälgar.
Många intresserade passade på att ta en titt på bilen och P-A fick massor av positiv respons.
I fredags fick Saab Car Museum en gåva från Nevs och denna skapelse lockade till sig ett mycket stort intresse under festivalen. Det handlar om en 9-3:a som var tänkt att celebrera 40-årsjubileet av Saab turbo.
Den retroinspirerade bilen blev en ordentlig snackis under helgen, och Saab Car Museums Peter Bäckström var mycket glad över att den nu hittat ett nytt hem. Han hade för övrigt lånat ut en gammal turbomätare till projektet. Och nu kom den i retur – spektakulärt nog i en hel bil. – Jag ser det inte bara som en gåva till museet utan till entusiaster över hela världen, sa Peter.
Han hade av förklarliga skäl en hel del att stå i under lördagen, men arbetet skedde med kroppen laddad av positiva känslor. – Hjärtat klappar och jag känner en stor värme i kroppen, en genuin glädje. Det känns som att intresset för Saab ökar trots allt, och det finns en stor glädje över att museet finns kvar och får vara en del av det här. Festivalen är i princip gjord med ingen budget alls. Konceptet är egentligen att folk kommer hit och underhåller sig själva och det största är nog den internationella stämningen.
En som i allra högsta grad bidrog till det sistnämnda var Ray Kopczynski från Oregon i USA. Hans Saabrelation inleddes 1971, på ett mycket romantiskt sätt: – Jag träffade min blivande fru på en blind date och hon hade precis köpt en Saab 96. Jag hade varken sett henne eller en Saab förut och blev kär i båda. Så jag får skylla min "sjukdom" på henne, haha.
Paret var i Trollhättan för tio år sedan när Saab firade 60-årsjubileum och nu var det dags igen. Ray, som är vice ordförande i Vintage Saab Club of North America, är framför allt en entusiast när det gäller de gamla modellerna.
– De är så mekaniska, innehåller inga datorer och det är det ett begränsat antal saker som kan gå sönder. De är lätta att fixa. Och det går inte att sitta och sova – man måste vilja köra dem, de är menade för det. Det är excellent.
Se tv-inslagetfrån festivalen:
Läs också:
