Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/7

"Vem ska ta hand om Robin?"

I nya LSS-utredningen ska barn under 16 år inte längre få personlig assistans. Istället ska kommunerna ta över ansvaret för de funktionshindrade yngre. Kritiken mot förslagen har inte låtit vänta på sig. Men socialminister Lena Hallengren (S) vill inte kasta utredningen i papperskorgen, utan anser att LSS är en fråga att fortsätta resonera om. Under tiden får de som riskerar att drabbas leva i ovisshet – som familjen Borgelid i Trollhättan.

Klockan har hunnit bli tidig eftermiddag när trebarnsmamman Anneli Borgelid tar emot sonen Robin, 13, vid taxin som forslat honom från särskolan till hemmet på Stamkullevägen i Trollhättan. Anneli har precis kommit hem från jobbet på bilåtervinningen och går nu på nästa arbetspass som personlig assistent till Robin som har Downs syndrom, autism och adhd. Funktionshinder som gör att han kräver tillsyn dygnet runt.

– Robin är tonåring på pappret men utvecklingsstörningen gör att hans mentala ålder är omkring två-tre år, berättar Anneli medan det obligatoriska mellanmålet, pommes frites, förbereds och sonen tar plats vid matbordet, utrustad med favoriten Nicke Nyfiken på surfplattan.

"Kändes otryggt"

Fasta rutiner är viktiga för 13-åringen, avvikelser kan göra honom orolig, arg, stressad eller fullkomligt förkrossad. Rymningsbenägen. Stunden i köket med familjemedlemmarna efter skoldagens slut följer därför alltid samma mönster. Först efter mellisen kan övriga aktiviteter ta fart, även de ganska inrutade.

Efter att Robin haft assistanshjälp från olika håll som inte fungerat optimalt enligt föräldrarna, beslöt de sig för att ansöka om att få bli hans assistenter.

– Vi upplevde att det var svårt att få tag i den kompetens vi efterfrågade. Några hade inte körkort så de kunde ta sig till och från Robins fritidssysslor. Ännu fler behärskade inte teckenspråk, vilket är det sätt vi oftast kommunicerar med Robin på eftersom han har svårt att tala. Kort sagt innebar assistanshjälpen ett merjobb för oss, och en otrygghet, samtidigt som vi skulle arbeta heltid. Det var inte hållbart för någon, säger Anneli.

"Klagar inte"

Numera jobbar föräldrarna under Assistansbolaget den tid som Robin inte vistas i skolan eller den tid som betraktas som föräldraansvar och inte ger ersättning.

– Jag och barnens far är separerade i dag, så Robin bor varannan vecka hos mig. Den veckan arbetar jag halvtid, veckan han är hos sin pappa kör jag heltid. Annars skulle jag inte få ihop ekonomin, konstaterar Anneli och tillägger;

– Visst skulle jag behöva mer tid för återhämtning och umgänge med mina andra barn och vänner. Jag sover alldeles för lite beroende på att Robin vaknar två-tre gånger varje natt. Men jag klagar inte, jag har barnens far att luta mig mot. Alla har det inte så.

"Verklighetsfrämmande"

Flera av förslagen i den nyligen presenterade LSS-utredningen bedömer Anneli som "verklighetsfrämmande". Hon befarar att intentionerna i LSS-utredningen inte kommer att uppfyllas när landets 290 kommuner tvingas bära ansvaret för de funktionshindrade barnen genom insatsen "Personligt stöd till barn". En insats som enligt utredaren Gunilla Malmborg "ska ge ett bättre och mer omfattande stöd än vad personlig assistans kan ge i dag".

– Spontant känns det som att stödet kan komma att skilja mellan kommuner, att kvalitet och ekonomiska förutsättningar kan variera och leda till olika tolkningar och prioriteringar, säger Anneli.

Extrajobb?

Att vårdnadshavare kan förlora möjligheten att välja vem som ska ta hand om deras barn i deras egna hem är ytterligare en misstanke som väcker oro, inte minst för att det skulle kunna påverka enskildas och anhörigas inflytande och medbestämmande negativt.

Förslaget om en lägre assistansersättning för brukare som delar hushåll med sina assistenter kan bli ett annat dilemma för många, däribland familjen Borgelid.

– Det är inga stora pengar, men för mig skulle det innebära att jag måste ta extrajobb på kvällar och helger. Och vem ska då ta hand om Robin, undrar Anneli.

"Explosion av barnboenden"

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) är en av flera organisationer som reagerar på liknande sätt.

– Med utredningens förslag kommer vi att få se en explosion av antalet barnboenden, uppger ordföranden Maria Persdotter i ett pressmeddelande.

FUB, riksförbundet för utvecklingsstörda barn, unga och vuxna, kallar LSS-utredningen för "ett haveri" och är en av flera aktörer som kräver "släng LSS-förslagen i papperskorgen!".

Från assistansbranschen framförs också kritik. Konsekvenserna av förslagen skulle, enligt Vårdföretagarnas Bransch personlig assistans, kunna bli att allt färre berättigas assistans och att åtskilliga tusen assistenter kan behöva varslas och företag läggas ned.

"Gediget arbete"

Men socialminister Lena Hallengren (S) vill inte kasta utredningen i papperskorgen.

– Det är ett gediget arbete som man ska ha stor respekt för. Vi får se vilka delar av utredningen som vi gillar och vad vi förkastar. LSS blir en fråga att fortsätta resonera om för partierna som står bakom regeringsöverenskommelsen. säger hon till P4 Kalmar.

Enligt Hallengrens pressekreterare Jens Petersen har socialministern inte tid att tala med TTELA, men Petersen meddelar att utredningen just nu granskas på departementet. När det arbetet kan vara klart är osäkert.

– Det är en mängd fakta och data att gå igenom. Utredningen är på 1000 sidor, ett omfattande underlag, säger han.

"Redan utsatta"

För familjen Borgelid och flera andra som kan komma att beröras av förslagen väntar alltså en fortsatt ovisshet.

– Avvaktan i sig innebär en press på redan utsatta grupper vars framtid ligger i händerna på beslutsfattarna, konstaterar Robins mamma medan sonen pockar på hennes uppmärksamhet.

En annan vardagsrutin ska genomföras och bockas av från dagsschemat;

– Bilturen efter maten, ett måste enligt Robin!

LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

*Staten ska ta hela ansvaret för personlig assistans, i dag är det delat mellan kommun och stat.

*Assistansersättningen ska bara sökas hos Försäkringskassan.

* Personlig assistans för barn under 16 år ersätts av "Personligt stöd till barn". Stödet föreslås omfatta omvårdnad och medicinsk tillsyn och i viss mån hjälp vid fritidsaktiviteter. Uppemot 4000 barn beräknas få det, de flesta i stället för assistans. Stödet söks hos kommunen som också ska vara utförare.

*Personer över 16 år som har personlig assistans för psykisk funktionsnedsättning ska styras över till insatsen "Förebyggande pedagogiskt stöd", ett stöd som mestadels ska omfatta tillsyn.

*Ersättningen till privata utförare ska även i fortsättningen vara ett schablonbelopp, men det ska finnas olika schabloner. Beloppet ska vara lägre (6,5 %) för brukare som delar hushåll med sin assistent, till exempel en sambo eller barn.

*80 000 personer berörs i dag av LSS, varav cirka 20 000 har personlig assistans genom den statliga assistansersättningen eller genom kommunen de bor i.

*LSS omfattar tio olika typer av hjälp, varav personlig assistans är en. Andra typer av stöd är bland annat ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service.

*Kostnaderna för LSS är 75 miljarder kronor om året, varav assistans står för 28 miljarder kronor.

*Nya förslagen väntas minska statens kostnader med 600 miljoner kronor per år. Kommunernas kostnader bedöms öka med 300 - 400 miljoner kronor per år.

*När regeringen tillsatte LSS-utredningen i maj 2016 fanns det med i uppdraget att föreslå besparingar inom assistansersättningen. I direktivet konstaterades att kostnaderna ökat med 16 miljarder kronor på tio år. Två år senare, i maj 2018, fick utredningen ändrade direktiv – besparingar behöver inte längre föreslås.

Källa: Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen.