Debattartikeln i DN är skriven av Reinhold Fahlbeck, professor emeritus i arbetsrätt, Christer Sturmark, ordförande i förbundet Humanisterna och förre folkpartiledaren Bengt Westerberg. TTELA avslöjade i våras fallet med det uteblivna handslaget. Ett liknande fall har nu inträffat i Borlänge där en man anmält kommunens arbetsmarknadsenhet till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Han anser sig diskriminerad på grund av sin religion när han inte ville ta en kvinna i hand.
DO har tidigare drivit ett liknande fall till Stockholms tingsrätt som utdömde skadestånd. Helt fel menar de tre artikelförfattarna som nu väljer att belysa Trollhättefallet. – De ansvariga måste dra tillbaka prickningen av den kvinnliga arbetsledaren. I annat fall måste de redovisa saklig grund för sitt handlande, säger Christer Sturmark.
Reinhold Fahlbeck är professor eremitus i arbetsätt på juridiska fakulteten i Lund. Han fastslår att kommunens handlande strider mot Europakonventionen. – Att vägra skaka hand omfattas inte av religionsfriheten utan är ett uttryck för en personlig tolkning av religionen. Vilka religiösa handlingar som omfattas av religionsfriheten har definierats av Europadomstolen, det handlar till exempel om rätten till gudstjänst eller religiös undervisning.
Men om det nu vore så att vägran att ta kvinnor i hand omfattas av religionsfriheten, skulle mannen vara diskriminerad då? – Nej, säger Reinhold Fahlbeck och hänvisar nu till svensk lagstiftning. – Om en annan man som vägrar ta kvinnor i hand, men utan att hänvisa till religiösa skäl, hade fått praktikplatsen skulle det vara diskriminering. Men han nekades platsen för att han vägrade skaka hand, och det innebär ingen diskriminering på grund av religion.
Han är starkt kritisk till den tidigare tingsrättsdomen. En manlig praktikant som vägrat ta en kvinnlig chef i hand blev avstängd från arbetsförmedlingen. Han tilldömdes 60 000 kronor i skadestånd. – Den domen är fel. Om fallet prövats i högre instans skulle utfallet ha blivit annorlunda.
Reinhold Fahlbeck hänvisar till en dom i Arbetsdomstolen, där en kvinna som vägrat vissa arbetsuppgifter på grund av sin religion blivit omplacerad (se faktaruta). AD fastslog att omplaceringen var riktig. – Där har vi ett prejudikat, högre än så kan inget ärende drivas.
Resonemanget leder alltså till att mannen fick skadestånd på felaktiga grunder. Men kvinnan blev varnad för att ha brutit mot Trollhättans stads regler. Är det juridiskt fel? – Om regelverket ser ut så är det olagligt, säger Reinhold Fahlbeck och hänvisar till Europarådets resolution Women and religion in Europe från 2005. – Det är en kraftfull resolution som fastslår att jämställdheten är överordnad religionen. Ingen kvinna får diskrimineras med hänvisning till religion.
De tre artikelförfattarna vill nu att fallet prövas.
En praktikant erbjöds praktikplats på integrationsenheten i Trollhättan. Men han vägrade att ta den kvinnliga arbetsledaren i hand med hänvisning till sin religion.
Den kvinnliga arbetsledaren meddelade då praktikanten att han inte kunde få platsen om han inte kunde ta alla människor i hand, vilket inte praktikanten kunde acceptera. Diskrimineringsombudsmannen kopplades in.
Innan en anmälan hann upprättas betalade Trollhättans stad ut 30 000 kronor i skadestånd till praktikanten. Den kvinnliga arbetsledaren tilldelades en skriftlig varning för att ha brutit mot Trollhättans stads mångfaldsplan.
En kvinna som tillhörde Jehovas vittnen arbetade som aktiverare på ett äldreboende. I arbetsuppgifterna ingick bland annat att klä julgran dansa runt den. Hon vägrade med hänvisning till sin religion och blev fråntagen arbetsuppgifterna.
Kvinnan krävde arbetsgivaren på skadestånd för att ha blivit diskriminerad på grund av religion. Fallet gick till Arbetsdomstolen som fastslog att vem som helst som vägrade klä julgranen skulle ha behandlats likadant. Kvinnan hade inte blivit behandlad mindre förmånligt än en person med annan etnisk tillhörighet i en likartad situation. Skadeståndskravet avslogs.
