Ansedda Southern Poverty Law Center (SPLC), som övervakar hatgrupper i USA och som skrivit rapporten, anser att utvecklingen till stor del beror på presidenten.
"Under 2017 återspeglade president Trump vad vitmaktgrupper ville se: ett land där rasism sanktioneras från det högsta ämbetet, invandrare avfärdas och muslimer förbjuds", säger Heidi Beirich, chef för SPLC:s underrättelseprojekt i ett uttalande.
Färre till Ku Klux Klan
Det totala antalet hatgrupper i USA växte med 4 procent till 954 under fjolåret. Sedan 2014 har antalet hatgrupper ökat med 20 procent, skriver bland andra Reuters.
Det beror bland annat på att svarta nationalistgrupper som Nation of Islam mobiliserar. Detta eftersom de ser president Trump som en symbol för de framväxande vitmaktrörelserna och för den historiska rasismen i USA. De svarta nationalistgrupperna, som i många fall vill se ett separat land för USA:s svarta, ökade i antal från 193 till 233, enligt rapporten.
Även de nynazistiska grupperna växte stort, från 99 till 121. Och de antimuslimska grupperna gick upp från 101 till 113 under 2017. Ku Klux Klans avdelningar minskade dock rejält, från 130 till 72. Det kan vara ett tecken på att den nya generationen vitmaktanhängare inte dras till Ku Klux Klans vita klädnader utan snarare till de så kallade alt-right-rörelserna, skriver SPLC.
Bannon och Charlottesville
Att just alt-right-rörelserna – ett paraplybegrepp för en skara högerextremistiska rörelser som innefattar såväl främlingsfientliga som öppet rasistiska grupper – under fjolåret tog sig in i strålkastarljuset tillskrivs stor betydelse.
SPLC pekar på flera faktorer som drivit utvecklingen: Dels Trumps chefsstrateg fram till i mitten av augusti Steve Bannon, som varit chef för nyhetssajten Breitbart News som han själv kallat en plattform för alt-right-rörelserna. Dels har vitmaktgrupper i allmänhet och ideologen Richard Spencer i synnerhet sökt rekrytera unga studenter, bland annat genom uppmärksammade massmöten på universitetsområden.
Och i augusti ägde en högerextrem manifestation i Charlottesville i Virginia rum, vid vilken en kvinnlig motdemonstrant dödades av en man med nazistsympatier. President Trump fick hård kritik för att han efteråt fördömde "båda sidor" för våldet.
Enligt SPLC har 2018 inte börjat så mycket bättre. Att Trump några dagar in på året rapporterades ha kallat vissa afrikanska nationer för "skithålsländer" visar att han inte håller på att ändra sig, enligt Heidi Beirich.
Bakgrund: De högerextrema alt-right-rörelserna
Alt-right-rörelserna är en paraplybenämning på en skara högerextremistiska rörelser. Inom dessa finns antisemitiska, islamofobiska, kvinnofientliga och öppet rasistiska grupper. Gemensamt för dem är teorier om vit identitet och vit överhöghet. Det europeiska arvet understryks ofta.
Rörelsens anhängare ser det politiskt korrekta som sin främsta fiende och riktar stark kritik mot USA:s vänsterliberala. Men traditionella konservativa får också ris, de kallas "cuckservatives" en blandning av ordet cuckold, som kan översättas med bedragare, och konservativ.
Det är svårt att uppskatta hur många som bekänner sig till alt-right-rörelserna, en sammanfattning av bland annat mejllistor som gjordes härom året landade på uppskattningsvis 25000–30000. Political Research Associates, en medborgarrättslig tankesmedja som forskar på högerextrema grupper, räknar antalet medlemmar i tiotusentals men uppskattar att grupperna har tyst stöd av hundratusentals.
Begreppet alt-right är en förkortning av The Alternative Right (den alternativa högern). Det myntades av ideologen Richard Spencer 2008. I en intervju med public servicekanalen NPR har Spencer sagt att hans mål är en framtida vit etnisk stat.
Källa: Southern Poverty Law Center, NPR, AFP, Hofstra University med flera
