Stina Marie Hansson är jurist i botten och en av de som engagerar sig i Röda Korset i Vänersborg.
Stina Marie Hansson är jurist i botten och en av de som engagerar sig i Röda Korset i Vänersborg.

Frågvist sökande efter anhöriga

Det börjar med en lång rad frågor om smeknamn, rutiner, adresser och allt annat som kan hjälpa till att kartlägga en människa. Sedan tas informationen ut i världen. Och förhoppningsvis leder den rätt – till den person som eftersöks. – Man känner sig lite som en detektiv, säger Stina Marie Hansson, en av de ideellt arbetande på Röda Korset i Vänersborg.

ANNONS
|

Krig, naturkatastrofer, väpnade konflikter och migration kan splittra familjer. Barn kan komma bort från sina föräldrar, kusiner förlora kontakten eller en morfar försvinna från resten av släkten. Att hitta varandra igen kan vara svårt, men där har Röda Korset i dess olika former en roll att fylla.

Stina Marie Hansson en av de i Vänersborg som möter migranter och flyktingar som vill ha hjälp att hitta nära anhöriga som de tappat kontakten med. Hon sammanställer ärendet genom att ställa alla tänkbara frågor.

Finns det något smeknamn på personen? Brukar hen handla sina varor på samma ställe? Exakt var på kartan bodde personen? Finns det någon som hen kan ha haft kontakt med?

ANNONS

"Farligt"

Ärendet skickas sen vidare till nationell nivå och därefter ut till det land där den eftersökta personen kan befinna sig. Sökvägarna varierar dock från land till land. I vissa använder man sig av media, i andra måste myndigheter kopplas in. Att hela tiden ha den eftersökta personens säkerhet i åtanke är därför en viktig del.

– Vissa gånger kan det helt enkelt vara för farligt för den som vi letar efter. Och det är upp till den som söker efter personen att avgöra det, säger Stina Marie.

Och även om den eftersökta personen hittas är det upp till hen om hen vill ge sig till känna.

Arbetet som Stina Marie och de andra i Ärendeguppen, vilken består av en handfull människor som jobbar på frivilligbasis för Röda Korset, gör är början på en lång resa mot en eventuell återförening. Grundkraven för att kunna få hjälp är att personen i fråga ska ha försökt få kontakt på alla de sätt som är rimliga i ärendet och att det ska ha gått en längre tid.

– Vi behöver veta vad personen själv har gjort för att försöka hitta sina anhöriga och vi behöver så mycket information som möjligt. Man får vara nyfiken på andra människor och intresserad av att lyssna på dem, säger hon.

ANNONS

"Spännande"

Det finns också möjligheten att skicka ett "rödakorsmeddelande", där den person som söker sin anhörige kan skriva ett personligt meddelande.

Dock utan några religiösa, politiska eller militära budskap. Den som eftersöks kan i sin tur sen skicka ett meddelande tillbaka då denne hittas.

– Det är spännande. Men man måste hitta ett arbetssätt som fungerar, det tror jag gäller alla jobb där man möter människor i jobbiga situationer. Men det finns solskenshistorier också, de får man leva på.

Förra året fick Röda Korset i Sverige ta emot 6741 samtal till rådgivningstelefonen, vilken man når på telefonnummer 020-41 50 00. I år pekar prognosen att den siffran kommer att stiga till 8000. Hur många av samtalen som kommer från någon som vill ha hjälp att hitta anhöriga är svårt att säga, men under de tre första månaderna under 2015 var de drygt 500 till antalet. Majoriteten av dem rörde människor från Syrien, Afghanistan, Somalia och Etiopien.

Någon exakt siffra på hur många som får hjälp att hitta sina anhöriga har de inte.

En ny metod som Röda Korset nu använder sig av är ett virtuellt fotoalbum där porträtt på de som söker efter sina anhöriga läggs upp på www.familylinks.icrc.org. Några namn publiceras inte, men information om vilken eller vilja familjemedlemmar som söks. International Committee of the Red Cross, ICRC, kan den som söker en familjemedlem söka bland namnlistor och fotoalbum.

ANNONS