När den semestervikarierande tidningsdistributören Tobias Lindlöf tidigt på fredagsmorgonen skulle dela ut TTELA i Brålanda fick han se något ovanligt. På en grön brevlåda hängde två sniglar från en slemtråd. Med hjälp av minnet av en illustration i en av grundskolans NO-böcker listade han ut att det han hade framför sig var två leopardsniglar, eller pantersniglar som de egentligen heter, som parade sig.
– På håll trodde jag att det var en orm eller något sånt, men sen såg jag att det var två sniglar. Det var ganska fascinerande att se, säger han.
Enligt snigelexperten Ted von Proschwitz, som också är förste museiintendent på Göteborgs Naturhistoriska museum, har Tobias fångat mittdelen av parningen på bild. Alltså den fas som kallas "klockstadiet" och som innebär att de båda sniglarna, som är tvåkönade, slingrat ihop sina penisar för att byta spermapaket.
– Det är ytterst få som har sett det här, eftersom de oftast parar sig på natten. Det är den höga luftfuktigheten som får igång sniglar, säger han.
Efter bytet av sperman placerar sniglarna den i sina honliga delar och letar sen upp en undangömd plats att lägga äggen. Parningsakten tar tid och sniglarna kan hänga där i flera timmar.
Även om pantersnigeln är en art som lever i trädgårdar och inte är helt ovanlig i vårt område, den är dock mer sällsynt i Dalsland, är det sällan som sniglarna väljer något så öppet som en brevlåda för sin parningsakt.
– De brukar vara på en gren eller kanske ett fönsterbräde, säger Ted von Proschwitz.
Anledningen till att pantersniglarna hänger i en slemtråd är att kölsniglar, det släkte som Pantersnigeln tillhör, har för stora könsorgan för att kunna genomföra parningen på annat sätt. Och då är pantersniglarna, med sina 6-7 centimeters penislängd, ändå långt ifrån värst på det området. En sorts italiensk kölsnigel kan enligt Ted von Proschwitz ha en penislängd på 93 centimeter.
Kan leva något mer än ett år och hinner på den tiden para sig en eller två gånger.
De kan lägga ungefär 100 ägg under sin livstid. Äggen läggs inte alla på en gång, utan snigeln portionerar ut dem i grupper om 20-30 ägg.
vilket kan jämföras med konkurrenten mördarsnigeln som lägger runt 400 ägg per gång. Dock dör en stor del av äggen innan de hinner kläckas.
Pantersnigeln kommer ursprungligen från Mellaneuropa, men kom till Sverige någon gång på 1800-talet. Det var dock först på 1970-talet som den blev vanlig här.
Pantersnigeln är ofarlig och gör inte någon skada i trädgården, eftersom den främst äter dött/multnande växtmaterial. Man bör inte avliva dem, eftersom de konkurrerar med spansk skogssnigel och äter dess ägg.
