80 år efter Kristallnatten: Hat från alla håll

Skolbarn trakasseras. Attacker sker på gatan. Stenar viner i natten och rutor krossas. 80 år efter Kristallnatten vittnar judar i Tyskland om att antisemitismen ökar.

ANNONS
|

Mörkret hade fallit över Chemnitz när ett oväsen hördes från Schaloms uteservering. När ägaren Uwe Dziuballa klev ut möttes han av maskerade personer som kastade flaskor, stenar och ett metallrör mot restaurangen.

- Jag blev fruktansvärt rädd, adrenalinet pumpade. Det var svårt att förstå vad som hände, säger han i en videointervju.

Ett av föremålen träffade honom i axeln medan restaurangens fönster krossades. Budskapet från nynazisterna var tydligt: "Försvinn från Tyskland, judesvin!"

ANNONS

Obehagliga ekon

Attacken ägde rum i augusti, i samband med de uppmärksammade högerextrema demonstrationerna i staden. Restaurangen hade råkat ut för hot och vandalisering tidigare. Men det här var första gången som Uwe Dziuballa drabbades direkt – i en attack som väckte obehagliga ekon från 1930-talet.

Natten mot lördag är det 80 år sedan Kristallnatten, kulmen på Novemberpogromerna 1938, då nazisterna hetsade mobbar mot judar runt om i Tyskland. Hundratals människor mördades eller misshandlades och tusentals fängslades. Synagogor brändes och judiska restauranger vandaliserades.

Efterkrigstidens uppgörelse med nazisternas brott har inneburit hög medvetenhet i Tyskland om vikten av att bekämpa antisemitism. Landet har tydlig lagstiftning mot hatbrott och rasistiska organisationer.

Men nu tycks hatet mot judar öka igen. 2017 registrerades 1504 antisemitiska hatbrott i Tyskland, enligt myndigheternas statistik, en ökning med 2,5 procent jämfört med året före. 94 procent av attackerna tillskrivs högerextrema. Registrerade brott är dock bara toppen på ett isberg. Mer än tre fjärdedelar, 78 procent, av judarna i Tyskland upplever att antisemitismen ökat de senaste åren, enligt en studie från Universität Bielefeld.

"Tydlig ökning"

Den bilden får stöd av Center för forskning och upplysning om antisemitism i Berlin (Rias), som samlar information om antisemitiska händelser, varav många sällan rapporteras till myndigheterna.

- I år har vi sett en tydlig ökning av våldsamma händelser, men även mindre allvarliga fall såsom hatmejl och verbala attacker. Sådant mer vardagligt hat skapar en grund, ett klimat, för allvarligare attacker, säger Alexander Rasumny från Rias, till TT.

ANNONS

Under årets första sex månader har Rias noterat dubbelt så många händelser som under motsvarande period i fjol.

- Det är definitivt ett hårdare klimat därute, med mer antisemitism, säger Shmuel Havlin, rabbin i en judisk grundskola i Hamburg, till TT.

Tyskland har den senaste tiden chockats av flera uppmärksammade händelser där judiska elever utsatts för trakasserier.

- Det händer allt oftare att vi kontaktas av judiska familjer som vill flytta sina barn till vår skola eftersom deras barn utsatts för hat i sina skolor, säger Shmuel Havlin.

Från alla håll

Själv upplever han det som att mycket av antisemitismen kommer från personer som hyser agg mot Israel och som låter känslorna övergå i hat mot judar. Rias noterade särskilt många incidenter i maj, vilket man tror kan bero på att det då pågick stark mobilisering mot Israel.

Centret lyfter även fram hur retorik från etablerade partier som främlingsfientliga Alternativ för Tyskland, där företrädare exempelvis förminskat Förintelsen, flyttat gränserna för vad som ses som acceptabelt att säga.

ANNONS

- Hatet kommer från alla håll. Inte bara från ytterkanterna, det har också blivit rotat i samhällets mitt, säger Rasumny.

- Normaliseringen är den stora faran.

Rättad: I en tidigare version av artikeln fanns en felaktig uppgift om hur stor andel judar i Tyskland som upplevt att antisemitismen ökat,

Tyskland

Fakta: Kristallnatten

Natten mot den 10 november 1938 släppte tyska myndigheter fram "folkets vrede" mot judar över hela Tyskland. Regissören bakom den så kallade Kristallnatten var propagandaminister Joseph Goebbels.

Över hela landet krossades skyltfönster och inredningar i butiker och restauranger ägda av judar – därav benämningen av händelsen – medan polis och militär stod bredvid eller själva deltog i denna prolog till det som skulle bli Förintelsen.

Judar som uppfångades på gatorna förnedrades och misshandlades. Flera hundra mördades. Cirka 30000 tyska judar fängslades och skickades senare till koncentrationsläger.

Judarna dömdes att som kollektiv betala en miljard riksmark till staten. Regimens förklaring till händelserna var det tyska folkets vrede över att en från Tyskland utvisad jude skjutit en tysk diplomat i Paris den 7 november.

ANNONS