Analytiker: Putin var väldigt hotfull

Rysslands president Vladimir Putin lovade medborgarna bättre ekonomi och högre levnadsstandard under sitt årliga tal till nationen. Löften som utrikeskommentator Stig Fredrikson tar med en stor nypa salt. Men talet innehöll också hotfulla utrikespolitiska utspel.

ANNONS
|

Vladimir Putin vände sig till främst till sin egen befolkning när han under onsdagen höll sitt tal till nationen. Den ryska köpkraften har minskat för sjätte året i rad och missnöjet har fått folkets förtroende för presidenten att sjunka.

Nästan hela talet handlade också, som väntat, om levnadsstandarden och den ryska ekonomin.

- Det var en väldig massa löften. Det är Putins vanliga stil. Vänta bara och var tålmodiga så kommer det att bli bättre, är det ungefärliga budskapet, säger Stig Fredrikson, utrikeskommentator och tidigare korrespondent i Moskva.

ANNONS

Ryssar hoppas på Putin

Stig Fredrikson anser inte att landets ekonomiska situation kommer att förändras av löften utan av ordentliga demokratiska reformer på ekonomiområdet.

- Men det kommer Putin inte genomföra. Det skulle hota hela eliten som styr Ryssland idag – med Putin i spetsen, säger Fredrikson.

Däremot tror han att många ryssar sätter hopp och tilltro till sin president.

- Putin har, mycket tack vare propaganda, byggt upp en ställning i Ryssland som landsfader. Han har gjort sig oumbärlig, säger Fredrikson.

"Väldigt hotfullt"

Ungefär en kvart av det två timmar långa talet ägnades åt utrikesfrågor. Putin tog bland annat upp INF-avtalet om kärnvapennedrustning av medeldistansrobotar som USA och Ryssland drog sig ur för några veckor sedan. Skulle USA placera ut medeldistansrobotar i Europa kommer Ryssland att svara med robotar riktade mot platser "där beslut fattas", med andra ord USA, meddelade Putin.

ANNONS

- Det var väldigt hotfullt. Han hotade att rikta raketer direkt mot USA, säger Stig Fredrikson.

Överlag skuldbelade Putin såväl USA som EU för att inte vilja förhandla med Ryssland och att de isiga relationerna beror på dem.

- Det var hela tiden väldigt nationalistiskt. Det fanns inget som helst erkännande om att det dåliga förhållandet mellan Ryssland och väst beror på annekteringen av Krim och aggressionen mot Ukraina, säger Stig Fredrikson.

TT
ANNONS