Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

USA:s hot om indraget bistånd har väckt ilska i Pakistan. Här bränns en amerikansk flagga i Karachi.

Biståndshot utrikespolitisk piska i USA

USA använder i allt högre grad bistånd som ett verktyg för att driva igenom sin utrikespolitik. De senaste dagarna har president Trump hotat med indraget stöd till Pakistan, som han anklagar för "lögner och svek", och till det palestinska styret som han påstår inte respekterar USA.

"De vill inte ens förhandla fram ett långvarigt fredsavtal med Israel", skriver Donald Trump i sitt Twitterutfall gentemot palestinierna där han hotar att dra in det bistånd som i fjol uppgick till motsvarande 2,6 miljarder kronor.

- Det är inte nytt att länder använder bistånd som politiskt medel. Men det USA gör har vi inte upplevt tidigare, att de styr biståndet utan förberedande analys och via twitterpolitik, säger biståndsexperten Johan Schaar, som tidigare bland annat varit chef för det svenska biståndet till de palestinska områdena.

Förde bok

Frågan hamnade i strålkastarljuset strax före jul, då FN:s generalförsamling med stor majoritet röstade för att protestera mot USA:s erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad – omkring två veckor efter att Donald Trump fattat det kontroversiella beslutet. Inför omröstningen lovade Trumps FN-ambassadör Nikki Haley att "föra bok" över hur olika länder röstade och sade att det skulle påverka biståndet.

På onsdagen skulle Haley att hålla en "vänskapsmottagning" för de 65 av FN:s 193 medlemsländer som röstade emot, avstod eller inte deltog i omröstningen.

Flera experter som TT talat med understryker att det är rätt att emellanåt ompröva bistånd eller att villkora det med krav på till exempel demokratiseringsprocesser. Och det är upp till varje givare hur politiskt man blir i sin biståndsstrategi. Schaar säger att bland annat Storbritannien aviserat att man planerar att använda biståndet mer för att uppnå säkerhetspolitiska syften.

Men nu hotar USA att straffa länder som står upp för det som i decennier varit internationell praxis, nämligen att Jerusalems status ska avgöras i framtida fredsförhandlingar mellan israeliska och palestinska företrädare.

- Om internationell ordning ska bygga på hot och repressalier, om länder som har små resurser tvingas rätta in sig i ledet efter hur stormakter resonerar, då har vi problem, säger Schaar.

"Hårresande"

Efter Trumps biståndsutfall mot palestinierna meddelade Nikki Haley att USA planerar att kapa stödet till FN-organet UNRWA som ger humanitärt bistånd till palestinska flyktingar, något som upprör Schaar.

- Att straffa palestinska flyktingar för något som man anser att det palestinska styret inte gjort, att använda dem som slagträ, det är hårresande.

När det gäller Pakistan så försämrades relationen till USA rejält redan under president Barack Obamas tid, då USA:s drönarattacker i landet ökade. Islamabad förlitar sig nu i stort på kinesiskt stöd, men reagerade ändå med ilska på Trumps utfall och kallade upp USA:s ambassadör till utrikesdepartementet.